Dit du går, följer jag
Lina Nordquist
Nominerad till Årets bok 2022!
Vid sekelskiftet 1900 flyr Unni, Armod och lille Roar från Norge för att finna ett nytt hem. I Hälsingland slår de sig ner i ett ödetorp i skogen mellan människoland och vildmark. Den lilla flocken tvingas huka under naturens och skogsbondens brutala nycker i det nya landet med blå berg och svartmörka skogar.
Mer än sjuttio år senare sitter Kåra vid köksbordet som Armod byggde. Hon planerar begravningen för sin svärfar Roar. Det gror mörkt i hörnen. Vad var det egentligen som hände för länge sedan, när Roars föräldrar kom till huset? Unnis och Armods kärlek var större än allt. Kåras oro är lika stor. Nu vill hon bryta tystnaden och avslöja hemligheterna. "Dit du går, följer jag" är en dramatisk historisk roman om hur beroende vi alla är av varandra och om kärlek över alla gränser.
Det här är en sådan bok som jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om .Det är Linas debutbok och det kan vara det som gör att det inte riktigt finns en klar berättarröst i den.
Karaktärerna är bra och hon har ett vackert och målande språk.Ibland är det helt genialiskt och jag blir tagen medans det i andra avsnitt blir något som skaver som om det inte passar in.
Historien är berättelsen om Unni och Armod som flyr från Norge till Hälsinglands skogar.Det är ett svårmod genom hela boken,de få stunder av lycka som finns uppvägs av år av lidanden.Boken är också berättelsen om deras barn,Roar,Tone Amalie och Lillan.Det är berättelse om liv men också om död.
Jag vet inte vad det är som skaver i boken som gör att jag inte kan ta till mig den helhjärtat.Boken är välskriven men blir seg i för många avsnitt,jag blir rastlös och kan inte vila i berättelsen.Ändå är det något i den som driver mig till att läsa färdigt och ärligt talat är jag bara kluven i om det var bra eller dåligt.Jag vet faktiskt inte!
Karaktärerna är bra och hon har ett vackert och målande språk.Ibland är det helt genialiskt och jag blir tagen medans det i andra avsnitt blir något som skaver som om det inte passar in.
Historien är berättelsen om Unni och Armod som flyr från Norge till Hälsinglands skogar.Det är ett svårmod genom hela boken,de få stunder av lycka som finns uppvägs av år av lidanden.Boken är också berättelsen om deras barn,Roar,Tone Amalie och Lillan.Det är berättelse om liv men också om död.
Jag vet inte vad det är som skaver i boken som gör att jag inte kan ta till mig den helhjärtat.Boken är välskriven men blir seg i för många avsnitt,jag blir rastlös och kan inte vila i berättelsen.Ändå är det något i den som driver mig till att läsa färdigt och ärligt talat är jag bara kluven i om det var bra eller dåligt.Jag vet faktiskt inte!