Annika Lundeberg

Användarprofil
En av mina favoritteveserier! Jag såg den för många år sen och jag såg om den för ett år sen och den håller fortfarande! Ett mycket välspelat familjerelationsdrama, där allt kretsar runt familjens begravningsfirma. Många välkända skådisar som spelar bra, trots att det är många säsonger.
Alla avsnitt ramas in av att de börjar med att någon dör - och vad himla många normala och konstiga sätt det finns att dö på - som sedan löper en tråd genom just det avsnittet. Men det viktigaste är förstås att man får följa alla familjemedlemmar genom glädje och sorg i deras vardag.
Har du inte sett denna, så gör det!
Det är en mycket rolig, annorlunda idé som denna bok bygger på. Den 79-åriga mormorn, Eileen, och den 30-åriga barnbarnet, Leena, byter plats under två månader. Leena behöver en lugn och ro efter att ha bränt ut sig och Eileen behöver mer stimulans och framförallt ett större urval av män i lämplig ålder, än vad den lilla byn kan ge.Sagt och gjort. Leena upptäcker att det finns betydligt mer närhet, värme och intressant människor i den lilla byn och Eileen får chansen att verkligen leva upp och göra andra saker än hon är van vid. Dessutom hinner hon hjälpa en el del människor i London med sitt annorlunda synsätt.
En rolig, charmig feelgood, som var underhållande men jag kom aldrig karaktärerna riktigt in på livet. Framförallt inte alla runtomkring de två huvudpersonerna, som är så viktiga för att historien ska kännas trovärdig.
En bra, lite annorlunda serier om Andra världskriget, sett ur det norska kungahusets synvinkel. Serien bygger på verkliga händelser och det är intressant. Kronprinsessan Märta flyr till Amerika med barnen när Norge blir ockuperat. Där kommer hon väldigt nära den amerikanska presidenten som fascineras av henne, det blir en svår balansgång. Hur kan man säga nej till världens mäktigaste man när man samtidigt behöver hans stöd, både privat och för hela Norge och Europa.
Serien är lite långsam, men oerhört välgjord, både när det gäller skådespeleriet och kläder, rekvisita, miljöer.
Det är extra roligt med australienska serier, tycker jag. Skådespelarna är bra men inte lika kända och det är positivt och miljön är underbar. Den här långa serien handlar om en gård som drivs av ett par systrar. Det är mycket vardagsliv med djuren och odlingarna och mycket praktiska problem, men sen är det även fyllt av intriger, missförstånd, hemligheter inom familjen, rivaliserande gårdar, grannar... De tre första säsongerna är riktigt bra, sen ändras stilen på serien ganska mycket, det märks inte minst på att flera av huvudskådisarna hoppar av och det blir mer otroliga händelser och vändningar.
Men sammantaget är det underhållande, roligt och intressant att följa alla vändningar i relationsdramat.
Caroline Säfstrand är mycket bra på att skriva riktig feelgood med riktiga människor, så även i denna bok. Några personer söker sig till skrivkursen Klubben för lyckliga slut, som träffas en gång i veckan. Men de får inga vanliga skrivuppgifter utan det handlar mer om att titta inåt och dricka te av olika slag, under den sympatiska skrivledaren Sam ledning.
Det är roligt att följa de olika kursdeltagarna i deras kapitel, deras liv och förändring och jag önskar att jag också kunde gå på en sån kurs.
Det är varmt, respektfullt berättat och det är härligt att veta att det kommer vara mer positivt när boken är slut än det är när man möter karaktärerna första gången.
Engelsk julroman som har en härlig miljö med liten personlig by-känsla, charmigt kafé och folk som bryr sig om varandra. Och en massa snö och julaktiviteter ovanpå det.
Huvudpersonen ska gå på 12 arrangerade dejter i december, där hon kopplas ihop med utvalda män och de gör juliga saker ihop. De går mer eller mindre bra och alla är olika karaktärer. Tyvärr är det lite för lättsamt och utgången är tydlig redan från första början, men det är ändå trevligt läs-sällskap.

Irrbloss

Elly Griffiths
12:e delen i deckarserien om arkeologen Ruth Galloway och polisen Nelson, som har ett barn ihop men som inte är tillsammans. Det är så här deckare jag gillar allra mest. Det är inte brottet som är huvudsaken, även om författaren lagt ner mycket tid för att beskriva dem intressant och trovärdigt, utan det är relationerna mellan Ruth och Nelson och alla bipersoner som är intressant. De utvecklas hela tiden och även bipersonerna, partners, barn, kollegor, chefer, vänner... är också noga utmejslade. Det är helt enkelt intressant att återkomma till den speciella miljön - en by vid sankmarkerna - och till alla "gamla bekanta" och se och höra vad som hänt sedan sist.
Mycket roligt att det ges ut en enkel, lättläst bok (för unga eller vuxna), som berättar om hur det är att vara illustratör och tecknare. Det är Olof Landström som berättar vad han inspireras av, hur han arbetar och vad som är viktigt att tänka på. Landström har bland annat varit med och skapat Bu och Bä- och Nisse-böckerna och även klassikern Kalles klätterträd.
Det är inspirerande och rolig läsning, det enda som saknas är att jag skulle vilja ha mer. Mer tips, fler berättelser om skapande och fler bilder.

Blindtunnel

Tove Alsterdal
Jag blev väldigt besviken på denna bok eftersom den hade utsetts till Årets bästa deckare 2019 i Dagens Nyheter. Det är ingen deckare, tycker jag, utan mer en historisk roman, som visserligen tar upp ett intressant och inte så känt ämne. Hur tyskarna i Sudetenland behandlades efter Andra världskriget och det är ingen vacker historia.
Boken är mycket välskriven, men jag tycker inte om huvudpersonen och kommer inte någon av personerna in på livet. Tyvärr, mina förväntningar var mycket större.

Mitt hemliga liv

Jenny Fagerlund
En härlig feelgood, där det mesta är förutsägbart och allt går ändå väldigt lätt, men... det är en bok att sträckläsa när man själv tycker livet är lite trist och mörkt.
Den handlar om Moa som oväntat får ärva farmors underbara lägenhet på Söder och som tack vare farmors saker och brev hittar tillbaka till sig själv och slutar bry sig så mycket om vad andra tycker och tänker.
Situationer när Moa gör om, rensar och anpassar lägenheten för sina egna behov är bättre att läsa än en inredningstidning. Dessutom är det fina skildringar av många av bipersonerna, som jag gillar mycket, inte minst farmors hund.
Omnible använder cookies för att fungera bättre för dig. Genom att använda vår webbplats samtycker du till vår användning av cookies.