Sanning med modifikation

I vanliga fall är jag inte så mycket för deckare, men i Sanning med modifikation är det inte en halvalkoholiserad polis, utan en papperslös flykting, som ska lösa ett fall. Huvudpersonen Kouplan är en ovanlig detektiv som själv gömmer sig undan polisen, för att slippa bli utvisad till Iran.

Boken är den första i en serie på fyra böcker som handlar om Kouplan. I serien får vi följa Kouplans försök att skarpsinnigt lösa olika uppdrag samtidigt som vi får veta mer om hans situation och bakgrund. Jag gillar detaljer som att han antecknar alla sina ledtrådar i en bredradad gammal sfi-skrivbok.

Wow. Jag kan inte vara annat än imponerad av Sara Lövestams roman "Sanning med modifikation". Julia Dufvenius gjorde dessutom bra ifrån sig som uppläsare/inläsare.

"Sanning med modifikation" är ingen vanlig deckare. Egentligen vill jag inte alls kalla den för en deckare. De två ord som bäst skulle beskriva romanen är "mysterium" och "spänning". Gång på gång inser man hur väl titeln passar in på berättelsens innehåll. Vad kan man egentligen tro på?

Jag tycker om det sätt Sara Lövestam presenterar sina karaktärer på. Istället för att få allt serverat på en gång, får man nöja sig med lite i taget. En pusselbit åt gången. Slutet erbjöd den största pusselbiten om Kouplan.

Jag ser verkligen fram emot att läsa mer av Sara Lövestam.