80 grader från Varmvattnet

Det här är inte en bok att dö för men väl en intressant läsupplevelse som bidrar till reflektioner. Reflektioner om livet och döden, politik och samhällskritik, om livsöden och viktiga budskap.

Av nån anledning kom jag på att jag inte hade läst en enda bok av Karin Alfredsson. Min sambo har ett gäng böcker av sagda författare dykt upp i våra bokhyllor. Jag plockade åt mig 80 grader från Varmvattnet för att läsa.

Det tog ganska lång tid innan jag insåg att Varmvattnet var en ort och skulle skrivas med stor bokstav. Det tog också ganska lång tid innan jag kom in i boken. Bokens huvudperson är läkaren Ellen Elg, men handlingen drivs framåt av flera olika biberättelser. En del av dem förstår jag inte vitsen med förrän en bra bit in i boken. Ellen Elg befinner sig i Zambia där hennes uppdrag är tämligen oklart. Läsaren förstår snart att det har med kvinnohälsa att göra och att det Ellen Elg gör inte är helt lagligt.

På bokens omslag står att det är en thriller. Den har även prisats som årets debut 2006 av Svenska deckarakademin. Jag tycker inte att det här är nån thriller. Boken är förvisso spännande, men miljön är så långt ifrån min vardag att jag har svårt att hitta rätt i den. Boken är visserligen välskriven rent tekniskt, det vill säga i bemärkelsen att den inte har nåt konstigt språk, en massa stavfel eller grammatiska fel etc. Men jag vet ärligt talat inte om jag ska fortsätta att läsa fler böcker i Ellen Elg-serien. Det här passade helt enkelt inte riktigt mig. Jag överraskas inte ens av slutet.

Mitt omdöme blir lågt.

Gripande och tragisk historia. En ständig kamp mot förtryck, där huvudpersonen i boken gör allt hon kan för att hjälpa och rädda de utsatta. En riktig tanke ställare om seder, resurser och hur livet är i ett fattigare perspektiv. Läs den är mitt råd.