Mirele Dangin

Bok av Caroline Hurtig

Mirele Dangin har alltid vetat att hon kommer att dö innan hon fyllt tjugofem år. Hon vet inte när eller hur. Det enda hon vet med säkerhet är att det är hennes far som kommer att döda henne.

För länge sedan avsade sig folket sin tro och deras gudar förvisades. Vissa säger att de dog medan andra tror att de finns kvar. Ingen minns längre hur det gick till förutom att gudarna kastade en förbannelse över de fem högsta familjerna innan de försvann. Förbannelser som plågat landet Medaria sedan dess.

Ett land som styrs av Mireles tyranniska familj Dangin.

Folket har fått nog, och allas ögon riktas mot Mirele som kastas in i ett spel av makt och intriger.

Vem är vän och vem är fiende? Finns det någon hon kan lita på?

Och var är de sista gudarna?

Mindre

Mirele Dangin har alltid vetat att hon kommer att dö innan hon fyllt tjugofem år. Hon vet inte när eller hur. Det enda hon vet med säkerhet är att det är hennes far som kommer att döda... Mer

2 utgåvor
Välj utgåva
Mirele DanginSvenska - Pocket
ISBN: 9789198186451
Mirele DanginSvenska - E-bok
ISBN: 9789188487148
Wow! Den här boken fängslade mig totalt. I det senaste numret av tidningen "Skriva" såg jag att det fanns en artikel som hette "Plåga din huvudkaraktär!". Jag har själv inte hunnit läsa den, men kan med 99% säkerhet säga att Caroline Hurtig inte behöver göra det. Att plåga huvudkaraktären var i princip allt hon gjorde i den här boken. Och det var så bra!

Jag hejar så mycket på Mirele och vill att hon ska bli av med sin hemska förbannelse, få reda på vad som hänt med sin mor och framförallt ... bli tillsammans med Julien, på riktigt. Det krossade mitt hjärta att hon (spoiler kommer här) behövde gifta sig med någon annan. Hur kunde du göra så, Caroline? Va? Vilken tur att det finns en till bok i serien.

En sak jag gillar är känslan av att ingen går säker. Folk dör till höger och vänster, luras och ljuger och ibland har man ingen aning om vem man kan lita på. Flera gånger uppdagas det att någon som sägs vara död inte alls är död (minst tre gånger!) och andra gånger mördas oskyldiga rakt framför näsan på läsaren och huvudpersonen. Blodet flyger och känslorna svallar. Ibland kom jag på mig själv med att kisa, sluta andas och hålla för meningarna så att jag verkligen bara kunde läsa en i taget, för att inte råka få syn på någonting hemskt och avslöjande längre ner.

Förutom "Mirele Dangin" har jag bara läst "Tjurnatten" av Caroline Hurtig (också en superbra bok!), men nu känner jag verkligen att jag måste läsa allt av henne.