Flickan på kyrkogården

Bok av Maria Gustavsdotter
Året är 1824. Karna Nilsdotter, en flicka från Uddevallas fattigaste kvarter, hittas brutalt skändad och mördad på kyrkogården. Vem är mördaren? Aurora Ekblad, grosshandlarfamiljen Winborgs unga släkting, är den som finner Karna. Motvilligt dras hon in i efterforskningarna. Det är bara första mordet i en rad på unga kvinnor och flickor under denna sommar. Frågorna hopar sig. Finns det något samband mellan morden och de mystiska breven utan text? Och vart har Auroras ärvda fingerborg tagit vägen? Småstaden kokar av erotiska hemligheter under den borgerligt kontrollerade ytan. Aurora ställs på prov samtidigt som hennes egen mörka bakgrund sätter käppar i hjulet. Aurora Ekblad är en stark och originell huvudperson. Hon lever i en tid när unga kvinnor inte skulle promenera ensamma eller visa anklarna offentligt. Genom sitt mod bidrar hon till att mordgåtorna löses i en intrig som är lika överraskande som elegant. En fängslande pusseldeckare av klassiskt snitt á la Agatha Christie, en njutning för varje älskare av denna genre.
Under dagarna i Metropolen Byhålan sommaren 2022 köpte jag en enda bok. Stan har inte kvar nån bokhandel och det är sorgligt att se. Den som vill köpa böcker får göra det på ICA Maxi eller handla second hand. Jag gjorde det senare och fyndade Maria Gustavsdotters bok Flickan på kyrkogården. Den inbundna boken var i fint skick med skyddsomslag och blev min för endast en tjuga.

Sommmaren 1824 och platsen är Uddevalla. Aurora Ekblad och hennes psykiskt sjuka mamma bor inneboende hos mammans syster, gift med en grosshandlare. Aurora blir sin kusin Cordelias obetalda sällskapsdam. Småstaden de bor i sjuder av erotiska hemligheter samtidigt som en helt annan yta visas upp. Aurora blir den som finner den tolvåriga Karna Nilsdotter mördad på kyrkogården. Det är dessvärre inte den enda flickan som mördas. Men Aurora är den som hjäper till att lösa mordgåtorna.

Enligt baksidestexten är det här en pusseldeckare av klassiskt snitt. Jag skulle väl säga att den är en historisk kriminalroman. Boken är inte särskilt spännande först. I stället speglar författaren den tidens sätt att leva i en borgerlig miljö där ogifta kvinnor inte ens fick gå på promenad ensamma. Kapitlen är ganska korta, trots att meningarna är långa. Ändå är det här inte nån svår eller obegriplig litteratur för mig. Det blir snarare åt det lättlästa hållet, vilket inte direkt passar mig. Ibland känns det som om just den här boken vänder sig till en yngre läsekrets.

Mitt omdöme blir medel.