Min kamp 6

End
Bok av Karl Ove Knausgård
Med sjätte delen avslutar Karl Ove Knausgård sin episka autofiktiva roman Min kamp. På ett helt igenom självutlämnande sätt har han blottställt ambitioner och svagheter, osäkerhet och tvivel och inifrån skildrat sina relationer till fru och barn, mor och far, vänner och bekanta. Det är en roman i vilken livet skildras i alla sina nyanser, från de avgörande och upprivande ögonblicken till vardags-livets tillsynes obetydliga detaljer. Min kamp är också ett högriskprojekt där gränsen mellan det privata och offentliga överskridits, vilket under arbetets gång gett tydliga återverkningar både för författaren själv och för hans närstående. I den avslutande delen får vi följa verkets fullbordan: den kontroversiella utgivningen av de tidigare delarna, pressen att förmå slutföra arbetet samt inte minst en studie i litteraturen och dess förhållande till verkligheten. Min kamp 1-6 är en av de senaste årens mest uppmärksammade romaner. Runt om i världen har den väckt frågor om vad som är litteratur och vad som är privat, och flera inflytelserika kritiker har hyllat den som en av vår tids stora läsupplevelser. "Med storartad berättarkraft återskapar Knausgård ett liv, en generation, en epok." Carl-Henning Wijkmark
Till julen 2016 fick jag den sjätte och sista delen i Karl Ove Knausgårds autofiktiva romanserie Min kamp-serien. Jag hade läst de första fem delarna med stor behållning, men baxnade lite när del sex visade sig ha ett omfång om 1 126 sidor. Jag tänkte att jag sparar Min kamp 6 till en semester när jag har gott om tid att läsa. Den tiden och semestern kom sommaren 2020.

Min kamp-serien gavs ut i Norge mellan åren 2009 och 2011. På svenska kom serien ut 2010-2013. Böckerna blev mycket omskrivna i Norge och har fått priser där, men även i andra länder. Den första delen handlade främst om författarens uppgörelse med sin far. De kommande delarna handlar om Knausgårds liv och leverne, förhållandena, arbetena, familjen, brodern med mera. Denna den sjätte och sista delen inleds med nästan 400 sidor som handlar om tiden inför utgivningen av de första delarna i serien. Författaren är orolig och nervös och har skickat sina texter till dem han skriver om. Framför allt en farbror reagerar mycket negativt och hotar med stämning för det Knausgård har skrivit.

Författaren beskriver detaljerat sina förhållanden till andra människor, men Min kamp är också en sorts dagbok. Vidare innehåller den sjätte delen en hel del om verket vars titel författaren har lånat. Läsaren får veta varför Knausgård valde just denna titel, men får sig också till livs en sorts analys av verket från 1925 och dess författare samt även annan litteratur. Först i sista tredjedelen av denna den sista delen får läsaren veta om författarens frus sjukdom. Ja, det är att hänga ut nån, men det är också en del av den verklighet han beskriver, såsom han upplever den. Inte nödvändigtvis sanningen.

Somliga pallar kanske inte detta mastiga och detaljerade – jag älskar det. Det är nånting i det som gör att jag bara vill läsa och läsa. Men nu har jag läst till punkt. Och mest gripande i den här boken är skildringen av fruns sjukdom.

Mitt omdöme blir det högsta. Ska du nån gång läsa en autofiktiv serie böcker, rekommenderar jag denna.