Tänk om det där är jag

Agnes flyttar med sin familj från Stockholm till Umeå. Hon börjar i tvåan på gymnasiet och hon har bestämt sig; hon ska inte längre vara den ensamma och tystlåtna tjejen som alltid hamnar i skymundan. Hon uppmanar sig själv gång på gång att hon ska vara normal, bete sig normalt, prata normalt, klä sig normalt.

Lindbäck träffar verkligen rätt när hon beskriver livet på gymnasiet. Med all press, grupptryck, utanförskap, vänskap och kärlek. Agnes är en karaktär som jag tycker pressar sig själv lite väl hårt, och under läsningens gång tänker jag flera gånger att hon borde slappna av mer och inte ta allting så allvarligt.