Pojken som ingen ville ha : en sann historia

The boy no one loved
Bok av Casey Watson
"Vi är hungriga", gnällde den äldsta pojken om och om igen. "Vi är hungriga, Justin. Snälla Justin, ge oss något att äta." Det fanns ingenting. Det fanns det aldrig. Ändå gick han ut i köket och letade. I skåpen, i lådorna. I den smutsiga kylen. Han kände tårarna komma. Och ilskan. Han tittade på sina småbröder, på deras hoppfulla ansikten. Vad skulle han ge dem att äta? Vad skulle han göra? Justin var bara fem år, hans bröder var två och tre. Deras heroinberoende mamma hade lämnat dem ensamma och hungriga. Senare samma dag togs Justin om hand efter att ha försökt bränna ner familjens hus. Sex år senare, efter många misslyckade familjehemsplaceringar, kommer Justin till Casey och Mike som är specialiserade på att ta hand om barn som råkat riktigt illa ut. De gör sitt bästa för att välkomna Justin men han verkar ha bestämt sig för att inte ta emot deras omsorg. Han får våldsamma utbrott över skolkamrater och familjemedlemmar och vägrar acceptera deras vänlighet. Men detta visar sig bara vara toppen på isberget. Ett besök hos Justins mamma avslöjar mörka problem som Justin aldrig har pratat om. Först när den hemska sanningen om Justins tidiga barndom avslöjas kan Casey och hennes familj äntligen börja förstå hur mycket han har lidit.
Den här boken handlar om Justin som är 5 år gammal och han tar hand om sina två yngre bröder. De bor med sin mamma som är heroinberoende och hemmet är rörigt, smutsig, fyllt med massa vänner till deras mamma och de är ständigt hungriga. Tyvärr händer det allt för ofta att barnen lämnas ensamma och Justin bränner en dag ner familjens hus och efter det placeras han i familjehem. Sex år senare med tjugo misslyckade familjehemsplaceringar kommer han till Casey och hennes familj. Justin har under året blivit försummad och misshandlad aktar sig för att komma någon nära - hans förtroende för andra människor finns inte.

Den här boken var så gripande och berörde mig djupt, tårar har runnit ner för mina kinder. Berättelsen väcker så många känslor, sorg för Justin och hans syskon, frustration för att så mycket gått fel under vägens gång från skola, familjehem, socialtjänst och ilska men också sorg över mamman som är så sjuk i sitt missbruk att hon inte för den hjälp hon behöver för att ta hand om sig själv och barnen. Det är skrämmande att läsa att detta händer - att ingen ser dessa barn och tyvärr så är nog detta en verklighet för fler barn än man tror. En riktigt bra bok men var beredd på känslostormar.