Den skrattande hazaren

Bok av Kjell Eriksson
Det här är den elfte delen i bokserien om kommissarie Ann Lindell. Ann har precis lämnat Uppsala och flyttat till en liten by i Uppland. Mitt under nyårsnatten skakas det lilla samhället av en mordbrand på ett asylboende, och Ann dras in i fallet samtidigt som en av hennes tidigare utredningar börjar ställa till det för henne. Efter en tid exploderar en bomb i Stockholmsförorten Hökarängen.
En gammal skola som nu fungerar som asylboende står plötsligt i brand och den lugna tillvaron ute på landet är nu ett minne blott.

Den före detta polisen Ann Lindell som nu arbetar med att ysta ost om dagarna kan inte riktigt låta bli att så smått börja göra en egen liten utredning om vem som ligger bakom branden. Detta privatspanande uppskattas dock inte av ortsborna och Ann börjar få otrevliga överraskningar.

Ganska snart är brand nummer två ett faktum. Har denna branden något med den första att göra? De spännande inslagen slutar inte där utan stulna sprängämnen och en bomb får vi som läsare också vara med om.

Lindells kollegor jobbar febrilt för att lösa dessa brott samtidigt som vi får följa några personers privatliv och deras öden med diverse problem och kärleksliv.

Den skrattande hazaren är en kriminalhistoria av ett, i mina ögon, lite lugnare tempo. Många personer är inblandade och bitvis har jag lite svårt att hänga med i alla svängar. Det kan dock vara så att det bara beror på att jag läst boken ”vid fel tillfälle”.

Det är en bok som är svår att lägga ifrån sig, Eriksson skriver på ett sätt som gör att man måste veta vad som händer härnäst, nu på en gång.

Slutet på boken bjuder på spänning inför del nummer två i serien om Ann Lindell och jag ser fram emot att läsa den.