Boken som inte ville bli läst

Bok av David Sundin
Vad ska man göra med en bok som inte vill bli läst? Öppna den, så klart! Komikern och tv-profilen David Sundins "Boken som inte ville bli läst" är en humoristisk bilderbok för alla barn som behöver hjälp av vuxna eller andra läskunniga för att läsa sina böcker. Eftersom den här boken absolut inte vill bli läst så kommer den att krångla och krumbukta sig till barnens stora glädje: bokstäverna försvinner, boken försöker stänga sig, brännas och utsätta den som läser högt för allt möjligt bus för att förmå den att lägga ifrån sig boken. "Boken som inte ville bli läst" är en hyllning till gemenskapen som uppstår vid den där stunden, kanske vanligtvis vid läggdags, när en läskunnig läser högt för en eller flera personer som fortfarande fascineras över hur krumelurerna mellan pärmarna kan innehålla alla de där sagorna och figurerna. Eftersom boken uppmanar till samspel och samhörighet mellan uppläsare och lyssnare kommer den inte att finnas som e-bok eller ljudbok, för att det i dessa media inte går att förmedla samma upplevelse - och för att boken helt enkelt inte vill! När barnet väljer att få "Boken som inte ville bli läst" uppläst för sig, tvingas också den vuxna att kanske tassa en liten bit utanför sin komfort-zon och bli kreativ, lekfull och säga sånt som kanske annars glöms bort. Som till exempel "Jag älskar dig".
Sexåringen tycker: Han var lite skeptisk till en början, men när jag började göra allting som boken ville att jag skulle göra, skrattade han högt nästan på varje sida och det gick att se hur mycket han verkligen såg fram emot att vi skulle vända sida så att något nytt och tokigt skulle hända.

Mamman tycker: ”Åh, herre gud, vad har jag tagit på mig att läsa egentligen?” var min första tanke när jag skulle börja köra runt med boken samtidigt som jag försökte läsa. Måste vara ärlig och säga att tanken verkligen höll boken igenom samtidigt som jag skrattade om och om igen för att det var så himla roligt.

En riktigt utmanande högläsningsbok som fick både mig, sexåringen, och fyraåringarna som inte var med på läsningen men var i samma rum (och uppenbarligen funderade på varför deras mamma hade blivit skvatt galen) att skratta högt och glatt. Jag uppskattade verkligen Alexis Holmqvist illustrationer (när jag fick ha boken nog stilla för att faktiskt se dem). Ett tips från coachen, och något jag i efterhand önskade att jag gjort, är att läsa igenom boken själv först så att du vet vad som förväntas av dig att göra.