Blybröllop

Bok av Sara Paborn
I en småstad bor bibliotekarien Irene Hussvig som är gift med Horst. Ett äktenskap präglat av sarkasm och ständiga kommentarer. Irene får nog och bestämmer sig för att göra sig av med sin man med hjälp av en gammal kista med blytyngder. I boken får läsaren ta del av ett äktenskapsdrama och en kvinnas väg till frihet, men på en humoristiskt sätt.
Det här är en tragikomisk berättelse om en kvinna som tröttnat på att bli åsidosatt och överkörd av sin likgiltiga man. I grunden så är det en slags hämndhistoria där man känner sympati för Irene som fått genomlida en hel del genom åren som gift. Just gift blir därför hennes planerade utväg när hon helt plötslig börjar intressera sig för kemi. Boken utspelar sig både före, under och efter äktenskapet med Horst, berättat på ett lättsamt sätt så att man kommer Irene närmare och får förståelse till varför hon gör som hon gör.

Jag tyckte om Irene till en början, men mot slutet så kändes inte hennes hämnd lika ljuv längre vilket gjorde att slutet inte alls blev lika spännande som jag hade hoppats. Jag började tycka synd om den ömklige Horst och det var istället Irene som framkom som osympatisk och elak. Oavsett om en person förtjänar det eller inte, så är det aldrig rättfärdigat att bli lika jävlig som den man tycker illa om. Personligen så hade jag föredragit om hon hade tvärvänt, stått upp på riktigt mot Horst, lämnat honom trasig och svag och istället förgiftat den avskyvärda chefen på biblioteket, det hade varit en bra twist!

Trots det - i min mening - lite antiklimaktiska slutet, så var Blybröllop en rakt igenom välskriven och underhållande bok. Men så har jag samma kärlek till böcker som Irene, så det kanske inte är så konstigt att jag tycker om boken.
Vad händer när ett äktenskap går i stå? När livet inte blev som man tänkt sig? I det här fallet är det kvinnan som talar. Hon känner sig kvävd av maken som hon varit gift med i många år. Hon får inte plats att breda ut sig i sitt eget hem. När maken slängt hennes böcker som stod i kartonger i källaren är måttet rågat. Hon hittar blyband som hennes mor sparat och beslutar sig för att ta saken i egna händer.

Mycket bra! Anna Godenius läser boken och hennes röst passar så bra till handlingen. Har sett att en del tycker att boken är rolig. Det skulle inte jag vilja kalla den. Däremot är den underfundig och beskriver en kvinna som reser sig och tar tag i saker och ting för att få ett bättre liv. Den här boken rekommenderar jag!
När bibliotekarien Irene kommer hem till sin man Horst efter en dag på jobbet och inser att han har kastat ut lådor med hennes osorterade böcker är det som att allt blir självklart. Varför ska hon stå ut med en man som varken uppskattar henne eller litteratur, vad är det för nån att leva med?
En skilsmässa är enligt Irene ett för lätt sätt att ta sig ur äktenskapet så hon vänder sig till kemin istället, och väljer att förgifta sin make med bly.

Jag älskade rent ut sagt denna boken och kände med Irene hela vägen.
Efter att ha läst Tistelhonung av Sara Paborn blev jag nyfiken på hennes tidigare verk och började med Blybröllop. Och det är jag väldigt glad över. Vilken pärla! Irene har efter flera års äktenskap tröttnat på maken Horst som mest hånar henne och hennes intressen. Irene är bibliotikarie och lever för litteratur även på sin fritid medan Horst mest kollar fotboll och rapar upp öl. Av en slump hittar Irene en gammal kista med blytyngder som man tydligen kan förgifta folk med. Resten får man läsa själv.. men jag kan åtminstone avslöja att det är skrivet med en stor portion humor och jag skrattade högt flera gånger. Emellanåt tycker jag ändå synd om Horst så skrattet fastnar ibland i halsen.. men det är också berättelsens stora behållning; blandningen av humor och allvar skrivet med en vass penna. Jag lyssnade på denna och tyckte verkligen om Anna Godenius som uppläsare.