The Wall
The Wall
Bok av Marlen Haushofer
"I can allow myself to write the truth; all the people for whom I have lied throughout my life are dead..." writes the heroine of Marlen Haushofer's The Wall, a quite ordinary, unnamed middle-aged woman who awakens to find she is the last living human being. Surmising her solitude is the result of a too successful military experiment, she begins the terrifying work of not only survival, but self-renewal. The Wall is at once a simple and moving talk -- of potatoes and beans, of hoping for a calf, of counting matches, of forgetting the taste of sugar and the use of one's name -- and a disturbing meditation on 20th century history.
En kvinna följer med sin kusin och hennes man till en jaktstuga, men helt plötsligt är de borta och när hon vaknar upp dagen efter bestämmer hon sig för att leta efter dem. Men hon kommer inte dit, det är en ogenomskinlig vägg som står i hennes väg.
Hon går tillbaka till stugan och bestämmer sig för att försöka överleva. Hon får snart sällskap av hunden Lo, en katt och en ko och får ett liv som verkligen skiljer sig från sitt gamla liv.
Ännu en bok som jag stiftat bekantskap med tack vare min litteraturvetenskapskurs. En författare jag inte kände till, men hon är tydligen en av de mest lästa författarna från Österrike.
Jag vet inte riktigt vad det är, men det är något som tilltalar mig med boken. Den känns simpel men ändå mäktig på något sätt. Texten är skriven i ett enda långt flöde och saknar kapitel. Det är både genialt och störigt. Huvudpersonen är en kvinna som gång på gång överträffar sig och visar att hon klarar sig själv i vildmarken. Inspirerande och imponerande och även om jag inte är villig att offra mitt liv och ge mig ut i vildmarken så får jag mig ändå en tankeställare om vad som är viktigt här i livet.
Hon går tillbaka till stugan och bestämmer sig för att försöka överleva. Hon får snart sällskap av hunden Lo, en katt och en ko och får ett liv som verkligen skiljer sig från sitt gamla liv.
Ännu en bok som jag stiftat bekantskap med tack vare min litteraturvetenskapskurs. En författare jag inte kände till, men hon är tydligen en av de mest lästa författarna från Österrike.
Jag vet inte riktigt vad det är, men det är något som tilltalar mig med boken. Den känns simpel men ändå mäktig på något sätt. Texten är skriven i ett enda långt flöde och saknar kapitel. Det är både genialt och störigt. Huvudpersonen är en kvinna som gång på gång överträffar sig och visar att hon klarar sig själv i vildmarken. Inspirerande och imponerande och även om jag inte är villig att offra mitt liv och ge mig ut i vildmarken så får jag mig ändå en tankeställare om vad som är viktigt här i livet.
En väldigt, väldigt annorlunda bok. De få sidorna kräver sin tid och jag vill gärna kalla det mindfullnessreading.
Boken har inga kapitel och som läsare följer du en namnlös kvinna i hennes vardag efter att ha blivit ”inspärrad” av en osynlig vägg. Som sällskap har hon en katt, hund och en ko.
Många har känt sig klaustrofobiska när de läst boken och kanske är det rädslan över att bli lämnad ensam med sig själv och sina tankar.
Boken har inga kapitel och som läsare följer du en namnlös kvinna i hennes vardag efter att ha blivit ”inspärrad” av en osynlig vägg. Som sällskap har hon en katt, hund och en ko.
Många har känt sig klaustrofobiska när de läst boken och kanske är det rädslan över att bli lämnad ensam med sig själv och sina tankar.