Der Sommer, in dem Einstein verschwand : Roman

Bok av Marie Hermanson
Göteborg im Sommer 1923: Zum 300. Gründungsjubiläum findet eine große Ausstellung statt, und über der gesamten Stadt hängt eine magische Atmosphäre der Euphorie und des Umbruchs.Die junge Journalistin Ellen ergattert ihren ersten Job bei einer Zeitung und kann ihr Glück kaum fassen: Sie wird als Reporterin die Aufregung der Ausstellung einfangen. Als sie eines Nachts eine alarmierende Entdeckung macht, bittet sie den Polizisten Nils Gunnarsson um Hilfe. Zur gleichen Zeit sitzt Albert Einstein in seinem Berliner Arbeitszimmer. Sein Privatleben steht Kopf, seine Finanzen sind miserabel und er erhält Morddrohungen aus rechten Kreisen. Und ausgerechnet jetzt muss er nach Göteborg reisen, um seine Nobelpreisrede zu halten. Doch es gibt ungeahnte Kräfte, die diese Rede um jeden Preis verhindern wollen ... Vor der stimmungsvollen Kulisse der Göteborger Jubiläumsausstellung lässt Marie Hermanson in Der Sommer, in dem Einstein verschwand die Goldenen Zwanziger auferstehen und schafft einen turbulenten Roman, spannend und zeitgeschichtlich zugleich.
Väldigt olik Marie Hermansons övriga böcker, men bra på sitt eget sätt! Författaren har utgått från verkliga händelser och personer som var med på jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Albert Einstein spelar en stor roll och boken ger ett svar på varför han kom för sent till talet han skulle hålla. Spännande läsning!
En gång för ganska länge sen stod jag vid ett tillfälle utan nån skönlitterär bok att läsa. Fasa! Jag skenade in på en tyvärr numera nedlagd bokhandel och valde i hast en pocketbok av den för mig då obekanta författaren Marie Hermanson. Denna spontanitet har jag aldrig ångrat. Marie Hermanson är en utomordentlig berättare och hon har ofta snudd på en övernaturlig eller fantasifull touch. Sen dess har jag läst de flesta av hennes böcker. Alldeles nyss läste jag hennes roman, Den stora utställningen.

Det är början av maj år 1923. Det regnar mest i Göteborg, men vem bryr sig? Det är nämligen här den stora utställningen, Jubileumsutställningen, finns. Den unga Ellen är duktig på att skriva och har därför fått jobb som journalist för utställningens tidning. Som ung kvinna i en rätt mansdominerad yrkesvärld är detta inte helt enkelt, erfar Ellen. På plats finns även polisen Nils som efter ett rådigt, men spontant, ingripande blir befordrad. Under utställningen ska Albert Einstein hålla sin Nobelföreläsning, nåt som sätter fart på antisemiterna med flera. Och när Einstein inte är med på tåget…

Nån deckare i ordets egentliga bemärkelse är detta inte, trots att här förekommer både poliser och bedragare – och ett och annat brott begås. Det här är snarare en roman där författaren låter några väldigt olika människor mötas som av en tillfällighet/ödet. Understundom har jag lite svårt att se helheten, men det klarnar något under läsningens gång. En stämning bestående av fart och fläkt byggs upp. Författarens styrka ligger emellertid här i personteckningarna. Karaktärerna är väldigt levande och trovärdigt beskrivna – trots att de flesta av dem är påhittade. Albert Einstein skildras som en väldigt charmig mysfarbror. I den här berättelsen känns det väldigt rätt. Den stora utställningen som sådan ägde verkligen rum i maj 1923, men händelserna i den här boken är till stor del fiktiva.

Mitt omdöme blir högt.