Käraste Herman : rasbiologen Herman Lundborgs gåta

Maja Hagerman

Herman Lundborg var under åren 1922 - 1935 läkare och professor. Men han var också den som Mer

Recenserad av Anders Vásquez Wiklund

I boken "Käraste Herman - Rasbiologen Herman Lundborgs gåta" berättar författaren, dokumentärfilmaren och vetenskapsjournalisten Maja Hagerman om rasbiologins framväxt i Sverige och dess främste förkämpe, läkaren och rasbiologen Herman Lundborg (1855-1943).

Maja Hagerman är en mästerlig berättare, vare sig det handlar om medryckande dokumentärfilmer om historia och kultur, som föreläsare eller som här i bokform. Hon har ett mjukt och lättillgängligt språk som får oss läsare att ta till oss den ganska mörka historien om Herman Lundborg och rasbiologin på ett enkelt sätt. Hagerman har genom omfattande arkivstudier i både Uppsala och Tyskland gått igenom tusentals dokument samt Herman Lundborgs privata brevväxling och hon för läsaren genom Lundborgs studietid, forskningsresor, arbete som akademiker och privatliv till att slutligen hamna hos den gamle Lundborg som beredvilligt har ställt sig på nazismens sida i ett brinnande Europa.

Boken handlar om hur pseudovetenskapen rasbiologi, och dess praktiska tillämpning, rashygien, blev en modevetenskap i maktens tjänst under mellankrigstiden. Boken berättar om hur Herman Lundborg, men även framstående akademiker i Sverige, arbetade för att institutionalisera denna "lära" genom bildandet av världens första rasbiologiska institut i Uppsala 1922. Berättelsen målar upp rasbiologins förhistoria, hur den blommar ut i Sverige och Tyskland under 1920-1930-talen och hur den sedan, med andra världskrigets hemska facit i åminnelse, tystlåtet går i graven, men inte innan 63 000 personer i Sverige tvångssteriliserats, vilket var en avskyvärd effekt av dessa "rasläror" och deras tankar kring bättre och sämre folkmaterial. Boken förmedlar denna viktiga bit av vår samtidshistoria genom personen Herman Lundborg, de val han gör i livet och de konsekvenser dessa val får för honom själv och andra personer.

Boken rekommenderas varmt till alla. Det är inte bara den historieintresserade som i denna berättelse får viktig kunskap om det tidiga 1900-talets tankar och politik, utan boken borde i hög grad läsas av alla Sveriges skolelever och politiskt intresserade. Genom denna bok ser vi det tydliga mönstret i dagens Sverige. Under 1920-talet talade man om "raser" och idag talar man om "kultur", men det är samma dunkla tankegods och motiv som ligger bakom.
Anders Vásquez Wiklund Postad på Omnible 27 november 2019