Lotus Blues

Kristina Ohlssons bok Lotus blues gav jag bort i julklapp. Författarens serie om Fredrika Bergman gillade jag mycket. Lotus blues är den första av två böcker i Martin Benner-serien och den är skriven på ett helt annat sätt. Stilen är hårdkokt och jag har mycket svårt för den. Jag pinar mig igenom boken om advokaten Martin Benner som tillsammans med sin älskarinna Lucy jobbar på ett fall som handlar om att rentvå en död seriemörderska, Sara Texas. I stället för att åka på en skön semesterresa åker de till Houston för att ta reda på sanningen efter att Martin har fått ett besök av Saras bror. Martin vill först inte ta fallet, men blir sen nyfiken. Dessvärre blir han en bricka i ett spel som han inte anar vidderna av. Samtidigt har han vårdnaden om sin systerdotter Belle, en liten flicka som också dessvärre dras in i det hela…

Nja, det här är verkligen inte en skrivstil jag gillar. Och det är ärligt så att jag pinar mig igenom boken. Den har sina poänger och är spännande, men jag kan verkligen inte med hårdkokta deckare. Trots allt kan jag se att författaren är mycket skicklig och driven i sitt sätt att skriva, så jag kan inte ge boken bottenomdöme. Lotus blues slutar med med en cliffhanger och jag måste bara veta hur det går…

Mitt omdöme blir, tro det eller ej, högt.