Bränn alla mina brev
Bok av Alex Schulman
En gripande kärlekshistoria som spänner över generationer. Alex tar sig tillbaka i tiden och återberättar vad som hänt för att förstå hur det påverkat hans ilska och mörka jag. Här vävs tre olika perspektiv samman och blir till en story. Han drar sig inte för att bli personlig, det handlar om en berättelse utöver det vanliga.
Bränn alla mina brev är Alex Schulmans senaste roman och kan beskrivas som en fiktiv biografi, det vill säga den bygger på verkliga händelser, men författaren har själv fyllt i episoder och anpassat innehållet i historien.
Boken inleds med att Alex själv konfronteras med sin egen ilska och han börjar fundera på varför och på vem han är så arg hela tiden. Han börjar nysta i sin släkt och inser att den person som hela släktens mörker härstammar från är morfar Sven Stolpe. Alex bestämmer sig för att ta reda på mer om honom och hans liv.
Därefter målas en kärlekshistoria upp mellan Sven Stolpes fru Karin och den unge författaren Olof Lagercrantz. Deras passionerade romans är omöjlig och olycklig från början till slut. Boken är skriven med Schulmans karaktäristiska språk; lättläst men ändå fullt av innehåll. Intrigen är intresseväckande, men inte överdriven eller orealistisk. Den är ganska vemodig rakt igenom, samtidigt som den är fint berättad.
Jag skulle rekommendera boken till alla som tidigare läst Alex Schulman och uppskattat hans tidigare böcker, eftersom denna är skriven i samma stil. Det är ingen feelgood bok, men väcker ändå en hel del känslor och lämnar ett bestående intryck på läsaren.
Boken inleds med att Alex själv konfronteras med sin egen ilska och han börjar fundera på varför och på vem han är så arg hela tiden. Han börjar nysta i sin släkt och inser att den person som hela släktens mörker härstammar från är morfar Sven Stolpe. Alex bestämmer sig för att ta reda på mer om honom och hans liv.
Därefter målas en kärlekshistoria upp mellan Sven Stolpes fru Karin och den unge författaren Olof Lagercrantz. Deras passionerade romans är omöjlig och olycklig från början till slut. Boken är skriven med Schulmans karaktäristiska språk; lättläst men ändå fullt av innehåll. Intrigen är intresseväckande, men inte överdriven eller orealistisk. Den är ganska vemodig rakt igenom, samtidigt som den är fint berättad.
Jag skulle rekommendera boken till alla som tidigare läst Alex Schulman och uppskattat hans tidigare böcker, eftersom denna är skriven i samma stil. Det är ingen feelgood bok, men väcker ändå en hel del känslor och lämnar ett bestående intryck på läsaren.