Bränn alla mina brev
Bok av Alex Schulman
En gripande kärlekshistoria som spänner över generationer. Alex tar sig tillbaka i tiden och återberättar vad som hänt för att förstå hur det påverkat hans ilska och mörka jag. Här vävs tre olika perspektiv samman och blir till en story. Han drar sig inte för att bli personlig, det handlar om en berättelse utöver det vanliga.
En självbiografisk berättelse där Schulmans morfar, den kända kulturpersonligheten Sven Stolpe, spelar huvudrollen. Upprinnelsen till boken är högst personlig, eftersom Schulman bestämmer sig för att ta reda på orsaken till varför han har så nära till vrede. Aggressionen drabbar alla i hans närhet. När han gräver i det förflutna visar det sig att ilskan löper som en röd linje på hans mammas sida av släkten. Det verkar ha startat med Sven Stolpe.
Via mormoderns, översättaren Karin Stolpe, efterlämnade brev, Sven Stolpes egna texter samt en intensiv jakt i olika arkiv börjar Schulman långsamt att lägga ett pussel. Vad var det som hände en gång i tiden? Som läsare blir man engagerad i historien och det finns ett driv i berättelsen som får en att sluka sida efter sida.
Schulman finner att Sven Stolpe ansåg sig vara utsatt för “ett sexuellt attentat”. Det visar sig nämligen att Karin Stolpe hade ett förhållande med författaren Olof Lagercrantz på 1930-talet. Inte helt omotiverat, eftersom Schulman tecknar en bild av morfadern som en kontrollerande sadist. Porträttet av Sven Stolpe är minst sagt nattsvart.
Schulman skriver ärligt, rakt upp och ner. Därför blir historien aldrig snaskig. Resultatet blir en trovärdig berättelse som berör och är svår att lägga ifrån sig. Romanen passar dig som fascineras av släkthistoria och olika människoöden.
Via mormoderns, översättaren Karin Stolpe, efterlämnade brev, Sven Stolpes egna texter samt en intensiv jakt i olika arkiv börjar Schulman långsamt att lägga ett pussel. Vad var det som hände en gång i tiden? Som läsare blir man engagerad i historien och det finns ett driv i berättelsen som får en att sluka sida efter sida.
Schulman finner att Sven Stolpe ansåg sig vara utsatt för “ett sexuellt attentat”. Det visar sig nämligen att Karin Stolpe hade ett förhållande med författaren Olof Lagercrantz på 1930-talet. Inte helt omotiverat, eftersom Schulman tecknar en bild av morfadern som en kontrollerande sadist. Porträttet av Sven Stolpe är minst sagt nattsvart.
Schulman skriver ärligt, rakt upp och ner. Därför blir historien aldrig snaskig. Resultatet blir en trovärdig berättelse som berör och är svår att lägga ifrån sig. Romanen passar dig som fascineras av släkthistoria och olika människoöden.