Biodlaren från Aleppo
The Beekeeper of Aleppo
Bok av Christy Lefteri
Vackra Aleppo. En av världens äldsta städer. Ett världsarv skimrande av brons, med ett virrvarr av minareter och välvda tak. Där öknens närhet kändes i luften och solen kastade en röd skugga i skymningen. Fälten av blommor och sjungande bikupor utanför staden. Luften fylld av dofter... Tills kriget kom och förde med sig mörker, eld och död.
När kriget berövat dem allt tvingas Nuri och Afra att ta det svåra beslutet att lämna sitt hem, sitt land, sitt allt. De reser genom en sönderbombad värld, bär på en obeskrivlig smärta, och utsätts för enorma faror. Det enda hopp de har kvar är att de ska hitta trygghet i England och kunna bygga upp en ny tillvaro där.
Biodlaren från Aleppo är en gripande och oerhört stark roman som påminner oss om historieberättandets kraft och om den stabila punkt ett litet bi kan utgöra i en värld som har slutat att vara begriplig.
Biodlaren från Aleppo handlar om hur Nuri och Afra tvingas fly från kriget i Syrien och om deras väg till att korsa havet och försöka ta sig till London. Om medmänsklighet, grymhet, godhet, psykisk ohälsa och vad en människa är beredd att göra för att ta sin familj till trygghet.
Från första meningen så var jag helt fast i den här berättelsen. Hur översättaren och Lefteri har lyckats skapa magi med ord är makalöst för mig. Det var många gånger jag kände att jag behövde stryka under meningar och komma ihåg för framtiden över hur viktiga och fina detaljrika ordval som hon använde sig av. Själva handlingen är så bitterljuv, skrämmande och helt fantastisk på samma gång. Det märks att författaren har varit i dessa läger och hur hon beskriver hur dem har det är så äkta.
Jag gillar hur berättelsen om biet sträcker sig genom boken och hur den insekten på något sätt blir kärnan i hela berättelsen. Jag gillar extremt mycket hur Lefteri hanterar psykisk ohälsa och hur de diskuteras på ett sätt invävd i texten. Hur hon tar sig an historien och det märks att det här är en bok av en person som verkligen kan förmedla känslor med få ord. Jag tyckte att den här boken var magisk, det enda negativa var att ibland hängde jag inte riktigt med i vad som hände och vilken typ av tidslinje jag var i. Det gjorde så att jag tappade lite känslan i boken och blev förvirrad, och senare tyckte jag heller inte att dessa scener förklarades. Jag vet inte om det var skrivsättet som jag inte förstod mig på eller om det var att det var scener över mitt huvud, men det sänker en annan fantastisk bok från full pott till en stark fyra.
Jag rekommenderar alla att läsa den här. Det är en helt fantastisk bok.
Från första meningen så var jag helt fast i den här berättelsen. Hur översättaren och Lefteri har lyckats skapa magi med ord är makalöst för mig. Det var många gånger jag kände att jag behövde stryka under meningar och komma ihåg för framtiden över hur viktiga och fina detaljrika ordval som hon använde sig av. Själva handlingen är så bitterljuv, skrämmande och helt fantastisk på samma gång. Det märks att författaren har varit i dessa läger och hur hon beskriver hur dem har det är så äkta.
Jag gillar hur berättelsen om biet sträcker sig genom boken och hur den insekten på något sätt blir kärnan i hela berättelsen. Jag gillar extremt mycket hur Lefteri hanterar psykisk ohälsa och hur de diskuteras på ett sätt invävd i texten. Hur hon tar sig an historien och det märks att det här är en bok av en person som verkligen kan förmedla känslor med få ord. Jag tyckte att den här boken var magisk, det enda negativa var att ibland hängde jag inte riktigt med i vad som hände och vilken typ av tidslinje jag var i. Det gjorde så att jag tappade lite känslan i boken och blev förvirrad, och senare tyckte jag heller inte att dessa scener förklarades. Jag vet inte om det var skrivsättet som jag inte förstod mig på eller om det var att det var scener över mitt huvud, men det sänker en annan fantastisk bok från full pott till en stark fyra.
Jag rekommenderar alla att läsa den här. Det är en helt fantastisk bok.