Se dig aldrig om

Ne lâche pas ma main
Bok av Michel Bussi
Ett älskande par i turkosvattnet på Île de la Réunion. Slappande, palmer, sol. En perfekt cocktail. Men drömmen tar slut. När Liane försvinner från hotellet blir hennes make, Martial, den självklare syndabocken. Skräckslagen, utan att veta hur han ska bevisa sin oskuld, flyr han med parets 6-åriga dotter. För polisen blir detta samma sak som ett erkännande. En Machiavellianskt skicklig författare som väver välgjorda intriger till sista sidan. /Le Figaro
Martial och Liane är vackra och framgångsrika. De har en 6-årig dotter som heter Sofa. Familjen bestämmer sig för att semestra på La Réunion i Indiska Oceanen. Ön tillhör samma ögrupp som den kanske mer kända ön Mauritius. Sol, bad och drinkar i skuggan. Allt är verkligen ett paradis - tills Liane försvinner på ett mystiskt sätt. Alla hennes kläder från rummet är borta och det är blodspår som tder på att hon inte försvunnit utan kamp. Martial blir genast misstänkt, vilket inte är så konstigt för han ljuger ju uppenbarligen om vad han har gjort och blånekar när han konfronteras med sina lögner. Så plötsligt försvinner Martial och tar dottern med sig. Detta bevisar ju att han är skyldig, för varför flyr han annars? Eller? Kanske saker och ting inte är som de ser ut. Men om Martial är oskyldig varför flyr han då?

Storyn i sig är jättebra och boken kunde ha varit så mycket bättre - men det är själva upplägget som förstör tycker jag. Att veta minut för minut vad som sker är bara störande för läsningen, som blir "avbruten" hela tiden. Handlingen drar ut på tiden och historien förlorar sig i en segdragen strid mot klockan. Upplägget att man får följa olika personer är helt okej och karaktärerna och miljön känns trovärdigt.

Hade jag inte haft så höga förväntningar, s