Tistelhonung

Bok av Sara Paborn
Den här boken flätar samman två kvinnors öden. Sommaren 1955 har en 17-årig tjej vid namn Veronika sin allra första romans med en konststudent. 64 år senare åker den skandalomsusade relationscoachen Ebba till Bjärehalvön för att intervjua en gammal kvinna om livslång kärlek. Den äldre damen vill dock hellre berätta om sin ungdomsromans som försvann för många decennier sedan.
Att jag inte tycker som alla andra är väl ingen nyhet vid det här laget men även om jag inte gillar alla böcker kan jag ändå (oftast) förstå vad det är som tilltalar andra.

Men här går jag bet faktiskt. Jag begriper verkligen inte vad som gjort att denna förtjänade en nominering till årets bok. Ska vara att det påminner lite om en Bergman film då med sitt långsamma tempo, deprimerad huvudperson och ingenting händer eg.

Den hade dock kunnat vara en helt ok berättelse om 50 Talets Sverige om man hade struntat i Ebbas historia för den förstörde mest. Och "olyckan" blev lite men kom igen seriöst! kom man inte på nåt vettigare för att driva handlingen framåt.

Så nej inte en bok för mig och är det här standarden på dom som blir nominerad till årets bok tänker jag inte anstränga mig i onödan för att läsa alla. (Med det sagt så gillade jag Camilla Grebes bok, men den läste jag innan den blev nominerad. )