Mikael Härdig

Användarprofil
”Inga kelgrisar, inga styvbarn” av Cia Sigesgård är en fängslande och bitvis svårsmält berättelse där ett helt samhälle - eller åtminstone de mörkare sidorna av det - ryms innanför väggarna till ett nergånget hyreshus med rötterna i den svenska folkhemstankens guldålder. Här finns de barn som sviks av föräldrar som bryr sig mer om spriten och sina egna drifter än om sina familjer. Här finns de äldre föräldrar som sviks av sina egoistiska och krävande vuxna barn. Och framför allt finns här mördaren och våldtäktsmannen som fått gå fri i åratal för att ingen har tagit varningssignalerna på allvar. Han slår till igen och igen, och han närmar sig sakta men säkert de ömtåliga människor som har haft oturen att hamna i hans närhet i huset.

Persongalleriet är färgstarkt och engagerande. Ju längre jag kommer i boken desto mer bryr jag mig om hur det går för de människoöden som rör sig framåt genom dess kapitel - framför allt om den udda Anna och den ofrivilligt mogne pojken Kasper. Det är en berättelse med påtaglig chockfaktor, men just det ocensurerade och råa i den är en av dess många styrkor. Vissa berättelser kan helt enkelt inte berättas på ett vackert och skönmålat sätt utan att tappa sitt innehåll.
För mig har de dagliga promenaderna (5 eller 8 km varje kväll) lett till viktnedgång, bättre sömn, förbättrade hälsovärden och en massa tid till att njuta av såväl naturen som av alla mina favoritpoddar.
I ”Vad hände på vägen till Jerusalem?” bjuder Lena Einhorn på en ingående och detaljerad genomgång av årtusenden av historia för att finna svaret på frågorna om judendomens och det judiska folkets egentliga ursprung. Utgångspunkten är - nästan med nödvändighet - Gamla Testamentet och stridsfrågan om dess historiska korrekthet.

Redan i ett tidigt skede av sin berättelse uttrycker Lena Einhorn uppfattningen att sanningen nog inte ligger i någon av de två etablerade, extrema motpolerna: d v s den att GT utgör en källa till historisk sanning respektive den att det i princip är att betrakta som en sagobok. Med hjälp av talrika källor såväl i såväl de religiösa urkunderna som i världsliga källor från de äldre historiska epokerna bygger hon omsorgsfullt upp en bild av en ”gyllene medelväg” som åtminstone för mig framstår som fullt möjlig - rentav trolig.

Den rika floran av hebreiska och egyptiska namn på platser, människor och gudar blir ibland förvirrande, men berättelsen är uppbyggd på ett sådant sätt att de termer som är nödvändiga för att förstå helheten sätts in i sitt sammanhang vid upprepade tillfällen. Bland de mest spännande resonemangen är de om hur gudarna Baal och Set hänger ihop med varandra ... och kanske med ett par till.

Mynnar boken då ut i att Lena Einhorn har funnit den kompletta sanningen och att hon lägger fram ovedersägliga bevis som ingen kan tolka på något annat sätt än det hon gör? Nej, inte alls - och det påstår hon inte heller. Tvärtom framhåller hon det omöjliga i att uppnå exakt kunskap om sådant som skedde i gammaltestamentlig tid. Allt hon gör är att presentera en möjlig teori. Hon gör det dock väldigt bra. Den är spännande, väl underbygd och tankeväckande.

Skuggjägaren

Bok av Camilla Grebe
Skuggjägaren är en av de bästa och mest minnesvärda deckare jag har läst. Framför allt är det en bladvändare av rang. En serie brutala och mystiska mord som inleds redan på 40-talet för att kulminera på 70- och 80-talen blir löst först i vår egen tid, och då så klart med hjälp av ledtrådar som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

Det är dock inte en konventionell deckare. En ovanligt aktiv berättarröst tar sig en del lite udda berättartekniska friheter och bjuder på en rejäl överraskning i det intensiva slutet. Samtidigt är det också en tänkvärd roman om cirka sjuttio års utveckling i fråga om relationer mellan kvinnor och män - såväl i arbetslivet som i parförhållanden. Vissa saker har kanske inte förändrats fullt så mycket som vi vill tro, vilket Camilla Grebe illustrerar på ett ovanligt rikhaltigt sätt genom ett omfattande och välporträtterat persongalleri som sträcker sig över flera generationer
En faktaspäckad, varmhjärtad och skojfrisk genomgång av Hasses och Tages liv och karriärer - såväl när de verkade var för sig som när de gjorde det tillsammans. Podden är full av såväl intressanta och djupgående intervjuer som en lång rad mer eller mindre kända sketcher. Jag som minns dem mer från barndomen än från mer vuxna år överraskades av hur roliga deras sketcher fortfarande är. Jag skrattade högt vid flera tillfällen under nästan varje avsnitt. Samtidigt som det huvudsakliga fokus ligger på Hasse och Tage som kreatörer och artister så sätts deras gärning också hela tiden in i sitt kulturella och samhälleliga sammanhang.

Eldätaren

Bok av Kristian Lundberg
Eldätaren är en poetisk kriminalroman - men absolut ingen deckare. Det är en roman om ett brott i samma anda som när Sjöwall/Wahlöö skrev under den devisen. Det viktiga är inte vem som höll i det eventuella vapnet, körde den eventuella bilen bort därifrån eller röjde undan de eventuella bevisen - utan hur det alls kunde ske.

Det första vi får se av brotten är liken av fyra barn på Limhamnsfältet i Malmö. Hur hamnade de där? Varför hamnade de där? Är det någon som saknar dem, någon mer som bryr sig än de poliser som är anställda för att bry sig?

Den som står i centrum för arbetet med att lösa alla gåtor är Nils Forsberg, nykter alkoholist som lyfts upp från den hittegodsexpeditörstjänst hans synder har förpassat honom till. Han får en ny chans i livet och karriären - inte av egen förtjänst, utan av nåd. Men så är det väl i och för sig med det mesta vi människor uppnår - inte bara i litteraturens värld?

Till sin hjälp har han sin gedigna erfarenhet, sina kollegor inom kåren, sina vänner och bekanta långt utanför den samt sin ganska nyvunna katolska tro. Att vandra vid hans sida ett tag är inspirerande och tankeväckande. Det tar ett par kapitel att vänja sig vid det poetiska tilltalet, men det är det väl värt. När jag nu läst ut boken inser jag att jag inte hade velat ha historien berättad på något annat sätt.
En mäktig och myllrande genomgång av den svenska rockens historia i stort och smått från tiden strax före det att det alls var någon rock att tala om och fram till år 2000 (när programmet spelades in). Programmakarnas genuina engagemang och kärlek till ämnet är det som bär genom alla de 70 ytterst hörvärda timmarna. Perspektivet är tematiskt snarare än kronologiskt, vilket nog också bidrar till att höja intresset uppe hos lyssnaren. Varje avsnitt innehåller flera låtar som spelas i sin helhet - vissa odödliga klassiker, andra som räddas från att glömmas bort just tack vare den här podden. Jag upptäckte själv att många av de bästa låtarna fanns bland de mindre kända. Allra bäst är dock alla de mycket personliga intervjuerna och berättelserna från otaliga svenska artister. Utan att sätta någon före en annan tyckte jag mycket om att lyssna på de minnen som Peps Persson, Marie Fredriksson, Mikael Wiehe och Thomas di Leva delade med sig av.

Blandfärs

Bok av Kalle Lind och Kristoffer Svensson
Blandfärs består av ett par hekto P. G. Wodehouse, ett par hekto Dan Brown, några matskedar skånsk socialrealism och ett kryddmått malmöitisk lokalkunskap. De gåtor som följer oss från (nästan) första till (nästan) sista sidan är hur den mystiske Frank Lindström kan arbeta heltid på såväl Malmös gatukontor som på ett foodserviceföretag i 22 år utan en enda sjukdag samt - den något viktigare frågan - om han för tillfället inte arbetar vare sig hel- eller deltid på någondera stället eftersom han är mördad, nermald till färs och serverad som dagens rätt på en av stadens mindre framstående krogar.

Humoristiska deckare är inte så ovanliga, men det som skiljer Blandfärs från de flesta andra är att humorn står sig genom hela boken. Det blir inte bara ett enstaka småskratt någon gång per kapitel, utan hela berättelsen genomsyras av en frän och satirisk men ändå godhjärtad humor som präglar såväl de färgstarka karaktärerna själva som allt de gör. Dessutom håller också själva deckargåtan spänningen uppe. Mysteriet är inte bara ett svepskäl för att skriva en kul bok, utan ända fram till sista kapitlet hålls nyfikenheten vid liv. Som en extra bonus bjuds vi också på ett antal minnesvärda uttryck som vem som helst borde fläta in i sitt ordförråd.

Snedtänkt med Kalle Lind

Podcast med Kalle Lind
Förmodligen den bästa pod som någonsin producerats i Sverige - och det säger en hel del, för konkurrensen är tuff.

I varje avsnitt tar Kalle Lind emot en gäst med djupgående kunskaper inom något relativt smalt specialområde som i regel utgår från svensk populärkultur under någon del av 1900-talet.

Tillsammans leker de fram ett program i lättsam ton och med mer tid för sidospår än för de centrala frågorna. Den hjärtligt nördiga andan gör att precis vartenda avsnitt blir en höjdare - även om ämnet i sig verkar totalt ointressant i utgångsläget. Jag hade till exempel aldrig kunnat föreställa mig att ett av mina favoritavsnitt skulle komma att bli ett som avhandlar den svenska mellankrigsschlagern. Faktum är att jag nog hade haft svårt att komma på ett mindre intressant område att lära mig mer om, men så otroligt fel jag hade ...

Råttan

Bok av Kerstin Höfler och Johan Höfler
I ”Råttan: Black Edition” tas vi med på en resa genom ett Malmö som döljer sig i skuggorna, ett parallellsamhälle som vi kanske kan ana oss till genom tidningsartiklar och rykten på sta’n - men som de flesta av oss aldrig behöver se i verkligheten.

Det här är berättelsen om hur människor trycks ner och exploateras, och skrämmande nog om hur det sker med hjälp av våra skattemedel. Jag kan inte gå i god för att det vi får läsa om i denna skrämmande historia är en del av en faktisk verklighet, men det går väl ihop med innehållet i de där artiklarna och ryktena som vi nog alla tagit del av på olika sätt. Här sätts allt det oroväckande in i ett sammanhang som skapar en helhetsbild.

”Råttan” är dock inte en reportagebok utan i första hand en spänningsroman med brutala inslag och ett intensivt slut. Det är berättelsen om hur en arbetsförmedlares kamp för det hon vet är sant och rätt utsätter såväl henne själv som andra för livsfara - och det är inte alla som kommer levande ur den process som hon inleder utan att från början inse dess hela vidd.
Omnible använder cookies för att fungera bättre för dig. Genom att använda vår webbplats samtycker du till vår användning av cookies.