Samhällets olycksbarn

Les Misérables
Bok av Victor Hugo
Jean Valjean, en utfattig skogsarbetare från byn Faverolles, ställs år 1795 inför rätta efter att ha stulit en bit bröd. Han döms till fem års straffarbete som galärslav. Efter flera misslyckade rymningsförsök, som förlänger hans strafftid, blir han efter nitton långa år i kedjor äntligen fri. Men friheten visar sig snart vara skenbar, för väl ute möter Valjean ett nytt slags fångenskap. Det spelar ingen roll att han avtjänat sitt straff; i samhället är han för alltid stämplad som brottsling och behandlas därefter. Med tiden ger den före detta fången efter för bitterheten och hatet. Han bestämmer sig för att straffa samhället och begår ett nytt brott, en illgärning som ögonblickligen skulle skicka honom tillbaka till galärerna om den blev känd. I och med brottet som Valjean begår träffar han på en biskop som genom en alltigenom god handling får den förbittrade gamle galärslaven att omvärdera allt. Han förkastar sina tidigare synder, kallar sig herr Madeleine och svär att alltid göra gott. Han blir borgmästare i den lilla staden Montreuil-sur-Mer och tar sig an den prostituerade Fantine och hennes dotter Cosette. Men går det att helt utplåna sitt förflutna? Kan det finnas någon som minns den Jean Valjean en gång var - en straffånge på samhällets absoluta botten? Samhällets olycksbarn är en av världslitteraturens allra främsta romaner - ett spännande intrigbygge i humanistisk anda om kärleken, plikten och kampen mellan gott och ont. Verket, som blandar realism och samhällskritik med färgstark romantik, har filmatiserats ett antal gånger och är också den roman som musikalen Les Misérables bygger på. Redan under sin livstid ansågs Victor Hugo (1802- 1885) vara en av Frankrikes främsta författare. Förutom odödliga romaner som Samhällets olycksbarn och Ringaren i Notre Dame skrev han en mängd dramer och poesi och tog också en aktiv del i samhällsdebatten.
Vi får möta Jean Valjean, en fattig skogsarbetare som blir tagen vid ett inbrott i ett bageri där han har tagit ett styckebröd. Familjen hemma svälter, så Jean är desperat efter att hitta något att äta. Det hela slutar med att han blir galjärslav i 5 år, men ett flertal rymningar förlänger hans straff, så Jean sitter sammanlagt 19 år som galärslav.

Efter frigivningen försöker han att hitta ett arbete för att försörja sig, försöker att leva ett laglydigt liv, men samhället är inte förlåtande. En gång i galären, så har man alltid en stämpel på sig.

En förtvivlad ensamstående mamma lämnar sin dotter hos ett värdshuspar, för att själv kunna ta arbete och så småningom hämta sin dotter till sig. Men åren går och den lilla flickan blir illa behandlad av paret.

Det kommer en man till en liten stad, som med sin uppfinning gör byn ekonomiskt blomstrande igen. Mannen blir rik, men behåller det inte själv utan lämnar det mesta till välgörenhet. Till slut blir han utnämnd till borgmästare i staden.

En nitisk poliskommissarie, en utfattig, men rättskaffens ung man, en trädgårdsmästare i ett nunnekloster. Persongalleriet i Hugos roman är rikt och alla dessa människors vägar kommer att korsas. Kanske rättvisa, godhet och sanning till sist kan segra?

Motpolerna är tydliga här; godhet vs ondska, fattigdom vs rikedom, sanning vs lögn. En lömsk figur har ett visst utseende, en ondskefull figur likaså, medan goda människor strålar av ljus och sanning. Typ. Så skrev man ju också tidigare. Dickens böcker är ungefär likadana. Slutet är någorlunda förutsägbart. Spänningen är stor, för även om huvudpersonen lever i trygghet och ro den ena stunden, kan nästa stund var full av vånda och svek. Tvära kast med andra ord, vilket leder till att man inte kan vara helt säker på handlingen förrän i slutet.

Tvära kast, men ingen action - detta är en pamflett i samhällsdebatten. Så länge samhällets lagar och seder tvingar människor till svåra livsöden, menade Victor Hugo att en sådan här bok behövdes. Även om människor kanske inte tvingas till sådana livsöden som de människor gör i denna bok - kanske inte av samma orsaker i alla fall - så finns det fortfarande lidande, orättvisor och ondska kvar att bekämpa även i vår tid.