The Emissary
Kentoshi
Bok av Yoko Tawada
Japan, after suffering from a massive irreparable disaster, cuts itself off from the world. Children are so weak they can barely stand or walk: the only people with any get-go are the elderly. Mumei lives with his grandfather Yoshiro, who worries about him constantly. They carry on a day-to-day routine in what could be viewed as a post-Fukushima time, with all the children born ancient-frail and gray-haired, yet incredibly compassionate and wise. Mumei may be enfeebled and feverish, but he is a beacon of hope, full of wit and free of self-pity and pessimism. Yoshiro concentrates on nourishing Mumei, a strangely wonderful boy who offers "the beauty of the time that is yet to come."
A delightful, irrepressibly funny book, The Emissary is filled with light. Yoko Tawada, deftly turning inside-out "the curse," defies gravity and creates a playful joyous novel out of a dystopian one, with a legerdemain uniquely her own.
Japan i en dystopisk framtid där gränserna är stängda och utländska ord är förbjudna.
Vi får följa Mumei och hans gammelmorfar i en samtid där de gamla är starka och nästintill odödliga och där barnen är sjuka och svaga. Sändebudet är knappt 200 sidor och rymmer så mycket och så lite på samma gång.
Det rörs vid många intressanta aspekter men väldigt få av dem fördjupas. Romanen hade utan problem mått lite bra av att dels vara lite längre och dels att ha kapitelindelning.
Ser fram emot att läsa mer av Tawada, tyckte trots allt om att befinna mig i den här världen.
Vi får följa Mumei och hans gammelmorfar i en samtid där de gamla är starka och nästintill odödliga och där barnen är sjuka och svaga. Sändebudet är knappt 200 sidor och rymmer så mycket och så lite på samma gång.
Det rörs vid många intressanta aspekter men väldigt få av dem fördjupas. Romanen hade utan problem mått lite bra av att dels vara lite längre och dels att ha kapitelindelning.
Ser fram emot att läsa mer av Tawada, tyckte trots allt om att befinna mig i den här världen.
En för mig ny japansk författare som skriver något så speciellt som en dystopi i positiv anda, helt oväntat för mig.