Les Miserables
Les Misérables
Bok av Victor Hugo
Selon Wikipedia: "e;Wikipedia: "e;Les Miserables est un roman de Victor Hugo paru en 1862... Ce roman, un des plus populaires de la litterature francaise, a donne lieu a de nombreuses adaptations au cinema. Victor Hugo y decrit la vie de miserables dans Paris et la France provinciale du xixe siecle et s'attache plus particulierement aux pas du bagnard Jean Valjean qui n'est pas sans rappeler le condamne a mort du Dernier Jour d'un condamne ou Claude Gueux. C'est un roman historique, social et philosophique dans lequel on retrouve les ideaux du romantisme et ceux de Victor Hugo concernant la nature humaine. L'auteur lui-meme accorde une grande importance a ce roman et ecrit en mars 1862, a son editeur Lacroix : Ma conviction est que ce livre sera un des principaux sommets, sinon le principal, de mon A uvre
Vi får möta Jean Valjean, en fattig skogsarbetare som blir tagen vid ett inbrott i ett bageri där han har tagit ett styckebröd. Familjen hemma svälter, så Jean är desperat efter att hitta något att äta. Det hela slutar med att han blir galjärslav i 5 år, men ett flertal rymningar förlänger hans straff, så Jean sitter sammanlagt 19 år som galärslav.
Efter frigivningen försöker han att hitta ett arbete för att försörja sig, försöker att leva ett laglydigt liv, men samhället är inte förlåtande. En gång i galären, så har man alltid en stämpel på sig.
En förtvivlad ensamstående mamma lämnar sin dotter hos ett värdshuspar, för att själv kunna ta arbete och så småningom hämta sin dotter till sig. Men åren går och den lilla flickan blir illa behandlad av paret.
Det kommer en man till en liten stad, som med sin uppfinning gör byn ekonomiskt blomstrande igen. Mannen blir rik, men behåller det inte själv utan lämnar det mesta till välgörenhet. Till slut blir han utnämnd till borgmästare i staden.
En nitisk poliskommissarie, en utfattig, men rättskaffens ung man, en trädgårdsmästare i ett nunnekloster. Persongalleriet i Hugos roman är rikt och alla dessa människors vägar kommer att korsas. Kanske rättvisa, godhet och sanning till sist kan segra?
Motpolerna är tydliga här; godhet vs ondska, fattigdom vs rikedom, sanning vs lögn. En lömsk figur har ett visst utseende, en ondskefull figur likaså, medan goda människor strålar av ljus och sanning. Typ. Så skrev man ju också tidigare. Dickens böcker är ungefär likadana. Slutet är någorlunda förutsägbart. Spänningen är stor, för även om huvudpersonen lever i trygghet och ro den ena stunden, kan nästa stund var full av vånda och svek. Tvära kast med andra ord, vilket leder till att man inte kan vara helt säker på handlingen förrän i slutet.
Tvära kast, men ingen action - detta är en pamflett i samhällsdebatten. Så länge samhällets lagar och seder tvingar människor till svåra livsöden, menade Victor Hugo att en sådan här bok behövdes. Även om människor kanske inte tvingas till sådana livsöden som de människor gör i denna bok - kanske inte av samma orsaker i alla fall - så finns det fortfarande lidande, orättvisor och ondska kvar att bekämpa även i vår tid.
Efter frigivningen försöker han att hitta ett arbete för att försörja sig, försöker att leva ett laglydigt liv, men samhället är inte förlåtande. En gång i galären, så har man alltid en stämpel på sig.
En förtvivlad ensamstående mamma lämnar sin dotter hos ett värdshuspar, för att själv kunna ta arbete och så småningom hämta sin dotter till sig. Men åren går och den lilla flickan blir illa behandlad av paret.
Det kommer en man till en liten stad, som med sin uppfinning gör byn ekonomiskt blomstrande igen. Mannen blir rik, men behåller det inte själv utan lämnar det mesta till välgörenhet. Till slut blir han utnämnd till borgmästare i staden.
En nitisk poliskommissarie, en utfattig, men rättskaffens ung man, en trädgårdsmästare i ett nunnekloster. Persongalleriet i Hugos roman är rikt och alla dessa människors vägar kommer att korsas. Kanske rättvisa, godhet och sanning till sist kan segra?
Motpolerna är tydliga här; godhet vs ondska, fattigdom vs rikedom, sanning vs lögn. En lömsk figur har ett visst utseende, en ondskefull figur likaså, medan goda människor strålar av ljus och sanning. Typ. Så skrev man ju också tidigare. Dickens böcker är ungefär likadana. Slutet är någorlunda förutsägbart. Spänningen är stor, för även om huvudpersonen lever i trygghet och ro den ena stunden, kan nästa stund var full av vånda och svek. Tvära kast med andra ord, vilket leder till att man inte kan vara helt säker på handlingen förrän i slutet.
Tvära kast, men ingen action - detta är en pamflett i samhällsdebatten. Så länge samhällets lagar och seder tvingar människor till svåra livsöden, menade Victor Hugo att en sådan här bok behövdes. Även om människor kanske inte tvingas till sådana livsöden som de människor gör i denna bok - kanske inte av samma orsaker i alla fall - så finns det fortfarande lidande, orättvisor och ondska kvar att bekämpa även i vår tid.