Les Miserables : Roman
Les Misérables
Bok av Victor Hugo
Un roman essentiel de Victor Hugo en numerique.Les Miserables est un roman de Victor Hugo paru en 1862 qui decrit la vie de pauvres gens dans Paris et la France provinciale du xixe siecle, l'auteur s'attache plus particulierement au destin du bagnard Jean Valjean.Decouvrez une oeuvre magistrale d'un des plus grands ecrivains de langue francaise.EXTRAITLa vie interieure de M. Myriel etait pleine des memes pensees que sa vie publique. Pour qui eut pu la voir de pres, c'eut ete un spectacle grave et charmant que cette pauvrete volontaire dans laquelle vivait M. l'eveque de Digne.Comme tous les vieillards et comme la plupart des penseurs, il dormait peu. Ce court sommeil etait profond. Le matin il se recueillait pendant une heure, puis il disait sa messe, soit a la cathedrale, soit dans sa maison. Sa messe dite, il dejeunait d'un pain de seigle trempe dans le lait de ses vaches. Puis il travaillait.Un eveque est un homme fort occupe il faut qu'il recoive tous les jours le secretaire de l'eveche, qui est d'ordinaire un chanoine, presque tous les jours ses grands vicaires. Il a des congregations a controler, des privileges a donner, toute une librairie ecclesiastique a examiner, paroissiens, catechismes diocesains, livres d'heures, etc., des mandements a ecrire, des predications a autoriser, des cures et des maires a mettre d'accord, une correspondance clericale, une correspondance administrative, d'un cote l'etat, de l'autre le saint-siege, mille affaires.Le temps que lui laissaient ces mille affaires, et ses offices, et son breviaire, il le donnait d'abord aux necessiteux, aux malades et aux affliges le temps que les affliges, les malades et les necessiteux lui laissaient, il le donnait au travail. Tantot il bechait dans son jardin, tantot il lisait et il ecrivait. Il n'avait qu'un mot pour ces deux sortes de travail il appelait cela jardiner. L'esprit est un jardin disait-il.A PROPOS DE L'AUTEURVictor Hugo est un poete, dramaturge, prosateur et dessinateur romantique francais, ne le 26 fevrier 1802 a Besancon et mort le 22 mai 1885 a Paris. Il est considere comme l'un des plus importants ecrivains de langue francaise.
Vi får möta Jean Valjean, en fattig skogsarbetare som blir tagen vid ett inbrott i ett bageri där han har tagit ett styckebröd. Familjen hemma svälter, så Jean är desperat efter att hitta något att äta. Det hela slutar med att han blir galjärslav i 5 år, men ett flertal rymningar förlänger hans straff, så Jean sitter sammanlagt 19 år som galärslav.
Efter frigivningen försöker han att hitta ett arbete för att försörja sig, försöker att leva ett laglydigt liv, men samhället är inte förlåtande. En gång i galären, så har man alltid en stämpel på sig.
En förtvivlad ensamstående mamma lämnar sin dotter hos ett värdshuspar, för att själv kunna ta arbete och så småningom hämta sin dotter till sig. Men åren går och den lilla flickan blir illa behandlad av paret.
Det kommer en man till en liten stad, som med sin uppfinning gör byn ekonomiskt blomstrande igen. Mannen blir rik, men behåller det inte själv utan lämnar det mesta till välgörenhet. Till slut blir han utnämnd till borgmästare i staden.
En nitisk poliskommissarie, en utfattig, men rättskaffens ung man, en trädgårdsmästare i ett nunnekloster. Persongalleriet i Hugos roman är rikt och alla dessa människors vägar kommer att korsas. Kanske rättvisa, godhet och sanning till sist kan segra?
Motpolerna är tydliga här; godhet vs ondska, fattigdom vs rikedom, sanning vs lögn. En lömsk figur har ett visst utseende, en ondskefull figur likaså, medan goda människor strålar av ljus och sanning. Typ. Så skrev man ju också tidigare. Dickens böcker är ungefär likadana. Slutet är någorlunda förutsägbart. Spänningen är stor, för även om huvudpersonen lever i trygghet och ro den ena stunden, kan nästa stund var full av vånda och svek. Tvära kast med andra ord, vilket leder till att man inte kan vara helt säker på handlingen förrän i slutet.
Tvära kast, men ingen action - detta är en pamflett i samhällsdebatten. Så länge samhällets lagar och seder tvingar människor till svåra livsöden, menade Victor Hugo att en sådan här bok behövdes. Även om människor kanske inte tvingas till sådana livsöden som de människor gör i denna bok - kanske inte av samma orsaker i alla fall - så finns det fortfarande lidande, orättvisor och ondska kvar att bekämpa även i vår tid.
Efter frigivningen försöker han att hitta ett arbete för att försörja sig, försöker att leva ett laglydigt liv, men samhället är inte förlåtande. En gång i galären, så har man alltid en stämpel på sig.
En förtvivlad ensamstående mamma lämnar sin dotter hos ett värdshuspar, för att själv kunna ta arbete och så småningom hämta sin dotter till sig. Men åren går och den lilla flickan blir illa behandlad av paret.
Det kommer en man till en liten stad, som med sin uppfinning gör byn ekonomiskt blomstrande igen. Mannen blir rik, men behåller det inte själv utan lämnar det mesta till välgörenhet. Till slut blir han utnämnd till borgmästare i staden.
En nitisk poliskommissarie, en utfattig, men rättskaffens ung man, en trädgårdsmästare i ett nunnekloster. Persongalleriet i Hugos roman är rikt och alla dessa människors vägar kommer att korsas. Kanske rättvisa, godhet och sanning till sist kan segra?
Motpolerna är tydliga här; godhet vs ondska, fattigdom vs rikedom, sanning vs lögn. En lömsk figur har ett visst utseende, en ondskefull figur likaså, medan goda människor strålar av ljus och sanning. Typ. Så skrev man ju också tidigare. Dickens böcker är ungefär likadana. Slutet är någorlunda förutsägbart. Spänningen är stor, för även om huvudpersonen lever i trygghet och ro den ena stunden, kan nästa stund var full av vånda och svek. Tvära kast med andra ord, vilket leder till att man inte kan vara helt säker på handlingen förrän i slutet.
Tvära kast, men ingen action - detta är en pamflett i samhällsdebatten. Så länge samhällets lagar och seder tvingar människor till svåra livsöden, menade Victor Hugo att en sådan här bok behövdes. Även om människor kanske inte tvingas till sådana livsöden som de människor gör i denna bok - kanske inte av samma orsaker i alla fall - så finns det fortfarande lidande, orättvisor och ondska kvar att bekämpa även i vår tid.