Agathe

Agathe är en mycket upplysande bok om psykiska sjukdomar då den ger en väldigt vardaglig inblick i hur det kan se ut både under bra och sämre dagar. Boken är dessutom skriven på ett väldigt vackert sätt som gör det svårt att sluta läsa den. Trots det allvarliga temat i boken går det även att ana en hint av humor i texten som kommer fram då och då. Agathe är helt enkelt en mycket trevlig bok som trots det vackra språket är skriven på ett väldigt enkelt och tydligt sätt.

En kort, utsökt roman som utspelar sig i 40-talets Paris. Vår huvudperson är en psykoanalytiker som räknar dagarna till pensionen. Så dyker en ny patient, Agathe, upp och något väcks till liv hos psykoanalytikern. Bomann kan konsten att rymma mycket på få ord. Flera teman och frågeställningar lyfts i boken. Åldrande, ensamhet, meningsfullhet. Att vara alienerad. Psykoanalysen och tolkningen av Agathes symptom gillar jag också och ger en bild av tidsåldern. En utmärkt bok att välja i en bokcirkel för det känns som att det finns så mycket att diskutera. Längst bak i min pocketversion finns dessutom förslag på ”bokcirkelfrågor” vilket såklart också kan fungera bra som underlag för egen reflektion.