Det fjärde offret

I Jungstedts nionde kriminalroman med kommissarie Anders Knutas i huvudrollen bjuds vi på värdetransportrån i idylliska Klintehamn. Ja det är såklart på Gotland det mesta utspelar sig och det är utanför Sparbanken stöten sätts in. Vi får följa rånarna i sin flykt till ett ödetorp, ett gömställe som vår kommissarie med kollegan Karin sedermera snokar rätt på. De finner märkligt nog en av rånarna avrättad på platsen. Fortsatta spaningar tyder på minst två övriga gärningsmän och Knutas börjar söka efter dessa på öns motorcykelklubbar. Polisen undrar såklart vem som mördat medbrottslingen, de två övriga, eller någon annan? De undrar också över motivet, om det gällde rån-bytet eller något som hänt tidigare. Förutom det polisiära arbetet med att söka sambandsförklaringar gällande rånet, får vi även följa Knutas känsloliv där kollegan Karin trånas efter, något kommissarien kämpar med att bemästra. En journalist på ön, Johan Berg, vill också rota i fallet och hamnar inte oväntat i diverse farliga situationer. Det går en story parallellt med det "nutida" rånarfallet, ska nämnas. Där vi får följa en ung tjej som hamnat snett och placeras i fosterfamilj.

Nutid och dåtid alltså, som sedan knyts ihop. Jag blir ju ofta lite förvirrad av sådant men det brukar lösa sig. Faktum är dock att fosterflickan-tråden var ganska intressant, och visst gnuggades geniknölarna när man försökte få ihop det hela. Att lyfta samhällsproblem som ofta sopas under mattan tycker jag är positivt med denna bok. Journalistens eskapader med sin fotograf i släptåg kändes spontant lite överflödigt. Ibland framstår det som författare vill "maxa" och slänger in lite extra karaktärer, ofta i onödan, då många nya namn och trådar blir jobbigt att följa. Men, jag blev i alla fall underhållen av den småputtriga berättelsen i en halvbekant miljö, som man fick veta lite mer om. Det är lite mellanmjölk över det hela, söker man mer hårdkokt deckare med "splatter-inslag" (blodigt våld) och Clintanstyle-utredningar, ska man nog välja något annat.

Boken rekommenderas alltså till den som vill läsa kriminaldrama på pittoreska Gotland, med inslag av samhällets mer dolda sociala problem. Lättläst myspys med medium våldsinslag, avslutar vi med.