Mörkret

The Darkness
Bok av Ragnar Jónasson
Isländska kriminalaren Hulda Hermansdóttir får abrupt lämna sin tjänst ett litet tag innan pensionering. Hon får dock några dagar på sig att utreda ett valfritt fall, och väljer att återuppta ett ouppklarat fall med två unga kvinnor som hittats mördade. Den knappa tiden gör att Hulda tvingas kasta sig rakt in i händelsernas brännpunkt.
När jag läser den isländska deckarsensationen “Mörkret” av Ragnar Jónasson (Modernista, år 2018) kan jag inte låta bli att fundera på varför den har blivit så hyllad, av både kritiker, recensenter och läsare. Jag försöker att finna det som jag har uppenbarligen har missat, försöker att se det där lilla extra som utmärker boken, försöker att känna det poetiska och fängslande i berättelsen som Ian Rankin och Peter James pratar om. Tyvärr blir jag varken omskakad eller imponerad av denna bok. För mig blir berättelsen alldeles för enformig och faller platt, liksom dess banala framtoning och språk.
Själva mordhistorien är rätt stereotypisk för en samtida bok inom deckargenren. Här finns en ensam arbetsnarkoman som brottas med sitt förflutna till kriminalinspektör, en mördad ung kvinna med utländsk bakgrund, flera svinaktiga poliskollegor som gör allt för att motarbeta Huldas utredning och till sist den dramatiska upplösningen mellan mördaren och huvudkaraktären. Som läsare upplever jag att det hela blir bara så förutsägbart och anspråkslöst. Det enda som jag tycker någorlunda är att den utspelar sig på Island och huvudkaraktären Hulda. Jag uppskattade och tycker det var roligt att författaren låter en äldre berättarröst få så stort utrymme i boken. .
Tyvärr kändes ”Mörkret” som något jag har läst tidigare och lämnade mig med en bitter eftersmak. Däremot bjöd berättelsen på ett litet överraskande slut. .