Biodlaren från Aleppo

Nuri och Afra lever tillsammans med sonen Sami i den vackra staden Aleppo. En stad de aldrig haft en tanke på att lämna, ett hem de älskar och fält som är fulla av blommor och Nuris älskade bikupor. Aldrig hade de någonsin kunnat föreställa sig att de skulle tvingas lämna sitt älskade land, tills kriget kom och förstörde allt. De väntade för länge med att fly. Med en oerhörd smärta som de ska tvingas bära med sig resten av livet påbörjar de nu en resa för att rädda sig själva.
-
Vilket gråtkalas det här blev. Kan rekommendera ett eller två paket näsdukar om du ska läsa denna och det tycker jag verkligen att du ska göra! Oj alltså vad den här överträffade mina förväntningar och jag undrar om det här kanske är den bok som påverkat mig som mest i år. Det är en stark berättelse av något så hemskt som kriget i Syrien, bara det gör ont att läsa om - det blir så verkligt då det är något som har hänt på riktigt och fortfarande pågår. Men sen har vi de underbara huvudkaraktärerna, Nuri och Afra som jag tycker så SÅ mycket om och jag undrar hur det gick för dem sen, hur de mår och ja jag vill veta allt. De är fiktiva men de känns så äkta vilket säkerligen beror på att författaren har tagit del av så många flyktingars olika berättelser, vilket märks och det känns. Älskade denna som ni säkert märker och hoppas att ni också ska göra det!