Selektiva Selma

Det här var en riktigt njutningsfull lyssning! Uppläsaren passade perfekt till det rappa språket och Josefine skriver som vanligt medryckande och roligt. Jag gillade och sympatiserade med Eva-Lisa, älskade hennes son och hatade hennes ex, MEN den som lyfte hela skutan var Selma. Jag ser att vissa läsare tycker att hon går för långt i sin bitterhet/elakhet men för mig var det en fullträff. Hon gör sådant som man själv kanske hade velat göra (i tankarna i alla fall) men inte vågar. Som när hon blir skitsur på att en granne lämnat kvar tvätt i tvättstugan. För att lära grannen en läxa klipper hon sönder topparna på alla strumpor. Jag bara gapade. Så underbart elakt! Jag bara älskar den här tanten! Men så är jag ju en Slytherin också ...