Hittebarnet

The Foundling
Bok av Stacey Halls
London, 1754. Bess tittar upp mot byggnaden framför sig. På avstånd hörs barnröster. Hon ska äntligen hämta hem sin utomäktenskapliga dotter Clara. Hon ber och hoppas att flickan lever efter sex år i Foundlinghemmets vård. Hon får ett än värre besked. Clara har redan hämtats av henne själv. Bess inleder en förtvivlad jakt för att ta reda på vem som har tagit hennes lilla flicka, och varför. I en annan del av London har en ung änka hållit sig isolerad i sitt hus i tio år. Det förflutna hotar att förgöra den trygga tillvaro hon byggt upp och hon har svårt att på egen ta hand om sitt barn. Hennes nära vän, en ambitiös läkare på Foundlinghemmet, övertalar henne att anlita en barnflicka till sin dotter. Men vågar hon släppa en främling inpå livet?
Att jag som småbarnsförälder var uppe och läste till närmare 03.30 säger en hel del om hur jag känner för boken.
Jag tyckte först att delen om den unga änkan var lite tråkig, men den blev faktiskt bara bättre och bättre. Jag tycker historian är väldigt stark och kanske är det för att jag just fått ett barn, och tidigare förlorat ett. Boken väckte väldigt många känslor hos mig. Berättelserna vävs samman på ett snyggt sätt och den har fina beskrivningar av både miljö och personer så jag kunde verkligen se allt framför mig. Jag tycker att detta är en av de bättre historiska romaner jag läst.