Cyklonvarning

Bok av Christina Wahldén
En våldsam cyklon närmar sig staden Darwin i norra Australien, där polisen Bluey tampas med minnen från barndomen och sin brors död. Kollegan Jess kämpar emot poliskårens ”vita normer”. De båda dras in i brottsutredningen efter att en ung man hittats skjuten till döds. Nu uppdagas en mycket obehaglig historia som involverar ursprungsbefolkningen, allt medan cyklonen närmar sig.
En spännande Uppsala-författare, Christina Wahldén, har en del olika genrer på sitt samvete när det gäller det egna författarskapet. Jag har fastnat för Darwin-serien som utspelar sig i Australien. Hittills har tre böcker i serien kommit ut, sen senaste i januari 2022. Nyss slog jag ihop pärmarna till del två, Cyklonvarning.

Det drar mot jul i Darwin. Vädret är varmt, men en cyklon hotar också. Greta, svensk student, lever där med Cat, dotter till polisen Bluey. (HBTQ-tema, alltså) Tanken är att de tre ska fira jul tillsammans. Precis som jag är Bluey inget fan av julen, för det var då hans lillebror dog – i en cyklon. Samtidigt får Bluey och hans kollega Jess ett mordfall att hantera. Mordet på den unge killen hänger ihop med narkotikaaffärer bland de redan utsatta ”abos”, ursprungsbefolkningen. Såväl fallet som vädret blir allt… farligare.

Det här är både spännande och snabbläst litteratur. Boken är svår att lägga ifrån sig. Men författaren skildrar också en värld, en plats, ett folk som jag inte är bekant med. Det ökar mitt intresse. Det är så roligt att få resa, särskilt i dessa tider när det inte går. Och jag instämmer fullt i Billies, en av bokens bifigurer, ord:

”Böckerna räddar mig.

Detta är en författare som kan skriva. Det ökar min njutning. Personerna hon skildrar känns verkliga. Miljön, med dess annorlunda djur och natur, är så väl beskriven att det känns som om jag nästan är på plats. Med cyklonen som ökar i styrka ökar också spänningen i jakten på mördaren.

Samtidigt är det här en ganska tung bok som skildrar ursprungsbefolkningens tuffa liv och dess utsatthet. Extra intressant är skildringen av Jess som är nåt så ovanligt som en ”abo” och polis och kvinna. I ett efterord skriver författaren att boken har verklighetsanknytning. Utöver det är det en rörande skildring av en vuxen man som gör upp med ett barndomstrauma och som dessutom kan se på sig själv med en viss glimt och ett visst allvar i ögat när han i slutet tänker om sig själv:

”En vuxen man som talar med djur och de döda.

Mitt omdöme blir det högsta.