Styr din plog över de dödas ben

Styr din plog över de dödas ben är en ganska fantastisk boktitel som gav vissa förväntningar. Förväntningar som Olga Tokarczuk verkligen lever upp till. Det jag gillade allra mest var hur hon porträtterar människor. Karaktärerna känns mänskliga, verkliga, levande. Huvudpersonen är så komplex och så trovärdig. Hon är ett riktigt original med fler lager än läsaren först väntar sig. Boken har en speciell stämning och handlingen är både långsam och spännande, två egenskaper som inte alltid går hand i hand. Läsaren får allt berättat för sig ur huvudpersonens perspektiv, men det är även tydligt att hennes uppfattning ofta skiljer sig från omgivningens. Det här med opålitliga berättarröster finner jag oerhört intressant eftersom det genast skapar tolkningsmöjligheter. Att följa allt från mord till astrologiska beräkningar till ensliga promenader i naturen från en mycket egensinnig dams perspektiv var onekligen intressant. Hon är dessutom långt ifrån den enda udda figuren i den här romanen. Jag har hört boken kallas för thriller och det är den ju, men det känns ändå inte riktigt rättvisande eftersom den är så mycket mer. Teman som djurens rättigheter, vegetarianism, rättvisa och förnuft kontra vansinne avhandlas. Relationen mellan människa och natur undersöks liksom människans egensinne och ensamhet. Bitvis rolig, bitvis tragisk och alltid full av insikt för Tokarczuk läsaren genom berättelsen. En sådan sak som inledande versal mitt i meningen (något jag sällan uppskattar) har här en relevant funktion eftersom det styr vad läsaren uppfattar som tyngdpunkten i meningen. Det här var en skickligt skriven, intressant läsupplevelse som gav mersmak.