Blodsband

Bok av Edvard Fenvik
För tjugofem år sedan avslutade fyra män sin militärtjänst med en blöt natt på en finlandsfärja. Festen resulterade i ett brutalt brott, och flera decennier senare inträffar ett mord i den svenska huvudstaden. Kriminalkommisarie Jacobsson tror sig snart ha hittat gärningsmannen, men då inträffar ytterligare ett mord som får honom att börja tvivla.
Blodsband är den första delen i en ny serie om kriminalinspektörerna Oscar och Sasha vid Stockholmspolisen, det är också författarens debutroman. Boken börjar med att ett gäng killar åker Finlandsfärja, blir för överförfriskade och begår ett brott. Sen går det 25 år och vi får återse några av killarna, tills en av dem hittas mördad och då kommer kriminalinspektörerna Sasha och Oscar in i bilden. Oscar och Sacha är ganska trevliga bekantskaper, de är långt ifrån de gamla utslitna klichéerna till poliser vi vanligtvis ser och det är skönt. Jag blir också positivt överraskad av deras chef, som visar sig vara en mänsklig chef utan översittarfasoner.
Parallellt med mordhistorien får vi också följa ett barn, dessa båda historier vävs så sakteliga ihop till en och samma mot slutet. Jag tycker att Blodsband är en bra debutroman. Det är en trevlig deckare som kan passa många läsare då den inte är så otäck eller detaljerad. Den har ingen avancerad story med åtskilliga trådar som kräver stort engagemang för att inte tappa bort sig utan det är lätt att hänga med. I ett parti på sluttampen upplever jag den dock aningens rörig med sina olika händelser och tidsperioder. Berättelsen puttrar på lite lagom framåt hela tiden, den är lättläst och känns inte mastig trots sina 413 sidor.