Och eken står där än

Bok av Sofia Lundberg
Efter en svår skilsmässa försöker Esther finna sig själv igen. Utan sin son Adrian känns helgerna extremt långa, ensamma och tunga. Promenaderna på ängen till den gamla eken vid vattnet gör gott i själen. Men vem står där denna lördag? En äldre dam vid namn Rut. Vänskapen utvecklas och livet börjar åter kännas bra. Men vad är det Rut döljer? Ska en resa till Comosjön i Italien ge Esther svaret?.
Jag vet inte riktigt var jag ska börja med den här boken.
Den är så mysig, rolig, söt, gullig, sorglig och känslomässig om vartannat.
Jag gråter när boken är slut och av någon anledning så vet jag inte riktigt om det är av sorg för att boken är slut eller om det är glädje tårar för Esther.
I början har jag lite svårt att komma in i boken då jag inte riktigt kan relatera till Esthers känslor, men ju mer in i boken man kommer så förstår och relaterar man mer och mer.
Den är välskriven, rolig och lättsam även när det är de tunga perioderna i Esthers liv.

Boken handlar om Esther som har precis gått igenom sin skilsmässa som enligt ex maken är hennes beslut för att förstöra familjen.
Hon har en sexåring son som är hela hennes värld och som hon delar vårdnaden om.
En dag när hon kommer till sin ek som står vid en äng där hon brukar sitta under hittar hon en äldre kvinna Rut sittande på hennes plats.
De två blir vänner och de pratar om allt möjligt, men det är väl ändå mest Esther som pratar.
En dag är inte Rut under eken och Esther får panik då hon känner att hon inte pratat klart eller lärt känna allt om Rut riktigt.

Jag rekommenderar boken till alla som gillar feel-good böcker eller som bara vill ha en mysig stund.