Skärmhjärnan
Bok av Anders Hansen
I dagens moderna och digitala samhälle utsätts våra kroppar och hjärnor för oerhört mycket stress. Psykisk ohälsa seglar upp som det allvarligaste hotet mot vår hälsa. Även om det känns positivt att till exempel titta på bilder på Instagram och gilla inlägg på Facebook så är inte hjärnan riktigt med på noterna. Hjälp finns dock att få.
Anders Hansens förra bok, Hjärnstark, blev en storsäljare när den kom ut för några år sedan och det är väl ingen vild gissning att hans nya populärvetenskapliga bok, Skärmhjärnan, också kommer att bli en försäljningssuccé. Den här gången beskriver han hur vår hjärna är konstruerad för ett jägar-samlarsamhälle och därför hamnar i osynk med dagens digitala värld med en helt annan form av stress och ett mer stillasittande liv med mindre sömn.
Det som gör boken Skärmhjärnan så värd att läsa, är att den inte bara är högaktuell och enormt intressant, utan också väldigt välskriven. Anders Hansen har en förmåga att kunna beskriva avancerade och komplexa forskningsresultat på ett relevant och enkelt sätt. Förutom att han själv är överläkare i psykiatri vittnar källförteckningen om att han är påläst i det ämne han skriver om. Han beskriver på ett lättfattligt sätt inte bara att dagens samhälle kan leda till att vi upplever stress, ångest och depression, utan förklarar också varför. Han berättar om hur mobilen blivit vår nya drog och hur den kan påverka vår psykiska hälsa och vår sömn.
Jag har trott att det är pengar, mat, bekräftelse, sex och nya upplevelser som sätter igång vårt belöningssystem i hjärnan, men enligt Anders Hansen är det förväntan om detta som sätter igång det. Han beskriver hur vi klickar runt i digitala medier och hur vi verkar gilla nästa sida betydligt mer än den vi just är inne på. Belöningssystemet går igång av att vi förväntar oss något intressant och spännande på nästa sida. Det skulle i så fall förklara varför man så lätt glömmer tid och rum och fastnar mycket längre tid på sociala medier än man tänkt.
För mig var det en ögonöppnare att läsa att den främre delen av vår hjärna inte är tillräckligt utvecklad förrän i 25-30-årsåldern. Och det är just den delen som reglerar vårt risktagande och vårt belöningssystem. Det innebär att barn och ungdomar har mycket svårare än vi vuxna att styra mobiltelefonanvändandet, eftersom deras hjärna ännu inte är fullt utvecklad för att kunna avstå från sådant som får dem att må bra för stunden, som att hela tiden använda mobiltelefonen. Vi har väl alla upplevt hur våra egna och/eller andras barn reagerat förvånansvärt kraftfullt när mobiltelefonen tagits ifrån dem, eller när begränsning av skärmanvändandet kommit på tal. Orsaken är den ännu outvecklade frontalloben bakom pannan, den som bromsar impulser.
Ni vet hur det ofta är med forskning; vissa resultat pekar åt ett håll och andra åt ett helt annat. Så är det också med forskning om hur vi påverkas av det digitala samhället. Anders Hansen påpekar att man skall vara medveten om att det är just så, och att vissa faktiskt mår bättre och upplever ett ökat stöd genom till exempel sociala medier, men att det finns andra grupper som tycks påverkas väldigt negativt. Särskilt passiva användare som bara tittar på andras bilder och läser andras inlägg, och aldrig lägger upp något själv och inte heller deltar i diskussioner, verkar må sämre än de som är mer aktiva.
Sammantaget ger Skärmhjärnan ett bra underlag för beslut om hur man bör förhålla sig till sitt eget skärmanvändande och hur man som förälder bör förhålla sig till barnens och ungdomarnas användning av mobiler och surfplattor. Anders Hansen rekommenderar exempelvis att barn behöver röra på sig minst en timme varje dag, sova mellan nio och elva timmar och använda mobiltelefonen max två timmar per dag, och i boken motiverar han väldigt väl varför.
Bloggen Justnujusthar
Det som gör boken Skärmhjärnan så värd att läsa, är att den inte bara är högaktuell och enormt intressant, utan också väldigt välskriven. Anders Hansen har en förmåga att kunna beskriva avancerade och komplexa forskningsresultat på ett relevant och enkelt sätt. Förutom att han själv är överläkare i psykiatri vittnar källförteckningen om att han är påläst i det ämne han skriver om. Han beskriver på ett lättfattligt sätt inte bara att dagens samhälle kan leda till att vi upplever stress, ångest och depression, utan förklarar också varför. Han berättar om hur mobilen blivit vår nya drog och hur den kan påverka vår psykiska hälsa och vår sömn.
Jag har trott att det är pengar, mat, bekräftelse, sex och nya upplevelser som sätter igång vårt belöningssystem i hjärnan, men enligt Anders Hansen är det förväntan om detta som sätter igång det. Han beskriver hur vi klickar runt i digitala medier och hur vi verkar gilla nästa sida betydligt mer än den vi just är inne på. Belöningssystemet går igång av att vi förväntar oss något intressant och spännande på nästa sida. Det skulle i så fall förklara varför man så lätt glömmer tid och rum och fastnar mycket längre tid på sociala medier än man tänkt.
För mig var det en ögonöppnare att läsa att den främre delen av vår hjärna inte är tillräckligt utvecklad förrän i 25-30-årsåldern. Och det är just den delen som reglerar vårt risktagande och vårt belöningssystem. Det innebär att barn och ungdomar har mycket svårare än vi vuxna att styra mobiltelefonanvändandet, eftersom deras hjärna ännu inte är fullt utvecklad för att kunna avstå från sådant som får dem att må bra för stunden, som att hela tiden använda mobiltelefonen. Vi har väl alla upplevt hur våra egna och/eller andras barn reagerat förvånansvärt kraftfullt när mobiltelefonen tagits ifrån dem, eller när begränsning av skärmanvändandet kommit på tal. Orsaken är den ännu outvecklade frontalloben bakom pannan, den som bromsar impulser.
Ni vet hur det ofta är med forskning; vissa resultat pekar åt ett håll och andra åt ett helt annat. Så är det också med forskning om hur vi påverkas av det digitala samhället. Anders Hansen påpekar att man skall vara medveten om att det är just så, och att vissa faktiskt mår bättre och upplever ett ökat stöd genom till exempel sociala medier, men att det finns andra grupper som tycks påverkas väldigt negativt. Särskilt passiva användare som bara tittar på andras bilder och läser andras inlägg, och aldrig lägger upp något själv och inte heller deltar i diskussioner, verkar må sämre än de som är mer aktiva.
Sammantaget ger Skärmhjärnan ett bra underlag för beslut om hur man bör förhålla sig till sitt eget skärmanvändande och hur man som förälder bör förhålla sig till barnens och ungdomarnas användning av mobiler och surfplattor. Anders Hansen rekommenderar exempelvis att barn behöver röra på sig minst en timme varje dag, sova mellan nio och elva timmar och använda mobiltelefonen max två timmar per dag, och i boken motiverar han väldigt väl varför.
Bloggen Justnujusthar