Året med 13 månader

Jag läste klart denna för någon vecka sedan och har låtit den vila i tankarna ett tag. För mig va det en otrolig läsupplevelse. Texten känns välarbetad och otroligt fint ihopvävd. I anslutning till hennes tidigare bok ”Mig äger ingen” får berättelsen dessutom en ytterligare dimension. Framför allt tycker jag att det är en intressant skildring av sorg - sorg över kärlek som tar slut, sorg över uppväxten, över åldrandet, över omvärlden och såklart, det där som inte fick hända. Hon är knivskarp och osammanhängande, välformulerad och motsägelsefull och jag känner en stark igenkänning (och frustration) i dessa högst mänskliga drag. En bok som fastnar!