Lady Chatterleys älskare

Utgiven redan 1928 men då den ansetts för kontroversiell har den varit förbjuden i många länder. I Storbritannien utkom den först 1960. Denna tegelsten rörde upp dåtidens känslor med något så hemskt som ett grovt sexuellt språk samt klassöverskridande kärlek. Handlingen är främst förlagt till åren efter första världskriget. Lady Chatterleys man skadas allvarligt under kriget vilket resulterar i att han blir rullstolsburen. När Connie inte kan bli sexuellt tillfredsställd av sin man söker hon sig till andra älskare.

Sådär kortfattat beskrivet kan man tro att det enda som beskrivs i boken är Connies sexuella bravader men berättelsen innehåller så mycket mer. Det var längesen jag skrev ner så många citat. Dels för att komma underfund med karaktärerna men främst för att vissa paragrafer var riktigt jäkla bra. I boken har vi Connie som velar mellan intellektuell tillfredsställelse och sexuell sådan. Hon är trots sin stadiga och utforskande bakgrund en väldigt osäker karaktär och när hon för sjuttioelfte gången vädjande frågar sin älskade “Du älskar väl mig?/Du vill väl ha mig?” blir jag riktigt irriterad på henne. Hennes man Clifford är en rent intellektuell varelse medan skogvaktaren Mellors föraktar industrialiseringen och längtar efter en kravlös kvinna att värma hans säng. Men det går inte riktigt att kortfattat beskriva dessa karaktärer då de är så mycket mer.

En viss varning för dåtidens kvinnosyn och ett stundtals upprepande språk. Läsningen är varierad i kvalite där vissa delar är lite långdragna medan andra briljerar. Berättelsen är dock otroligt läsvärd och håller man i får man bland annat ta del av en lysande jämförelse mellan den stora massan gruvarbetare och levande döda (som väldigt talande belyser klasskillnader), samt en sexscen där kuken får sin egna roll. Trevlig läsning!