Kris, kalas och kolhydrater

Kolhydrater vi älskar och andra berättelser
Bok av Annina Rabe och Anna Hellsten

Denna kokbok handlar om att äta. Smarriga recept varvas med roliga minnen, möten och fantasier. Författarna, som är amatörkockar och kulturjournalister, berättar hur maten är en röd tråd genom livets händelser. I kriser, glädjande stunder och sorg finns maten som en knytpunkt. Boken bjuder på rolig kuriosa, tips och massor av recept för alla tillfällen.

En bok som kombinerar berättelser, recept och tips. Jag är ju dock inte så intresserad av mat och matlagning men även jag kan uppskatta historierna som berättas. Det känns som att de kommer från hjärtat och är väl valda.
Vilken härlig mat och livbok. En bok full med recept och berättelser från författarnas (mat)liv. Recepten presenteras tillsammans med historier från hur de tillkommit och det känns personligt och äkta. Härliga recept som jag blir sugen på att laga. Vad sägs tex om citronrisotto, spaghetti vongole eller deras tomatmacka? För att inte tala om hur sugen jag blir på drinken Remember the Maine.

Varvat med recepten finns personliga historier och texter om saker som har betytt något förförfattarna. Mysigt och inspirerande, helt enkelt.
Mycket trevlig (och annorlunda) kokbok! Trevliga recept som presenteras med fantastiska historier. Riktigt inspirerande för alla oss som älskar mat, vare sig man också tycker om att laga den eller inte :)
En annorlunda och bitvis väldigt roligt kokbok! Recepten i sig är väl inte så revolutionerande så letar man efter fine dining så ska man nog söka vidare. Men eftersom det ligger en historia bakom de flesta rätterna så blir denna kokbok lika underhållande som en roman där man får ta del av både stort och smått, här hemma och ute i världen och det mesta kretsar ju runt mat såklart. Anledningen till att den här boken inte får en femma av mig är att den saknar färgfoton. En kokbok ska ALLTID innehålla förföriska färgfoton som stylats i en evighet annars är det ingen RIKTIG kokbok. Och även om den här boken är en hybrid mellan en slags memoarbok och en kokbok så saknar jag bilderna som gör att man känner matoset stiga upp från sidorna.
Vilken befriande kokbok! Jag började att läsa sidorna om misslyckanden och misstag i köket (i slutet av boken), men som jag skrattade. Hade dessa berättelser med mig när jag sedan läste vidare. Den här kommer att användas mycket!