Selektiva Selma
Bok av Josefine Sandblom
Selma trivs inte med att vara pensionär. Alla hennes vänner har gått bort och emellanåt önskar hon att även hennes egen man ska gå samma väg. För att kunna hantera sin jobbiga vardag hittar hon på olika saker som ligger utanför lagen. När Selma läggs in på sjukhus utvecklas en oväntad vänskap mellan henne och en av vårdarna på sjukhuset.
Selma är en bit över sjuttio och har med tiden utvecklats till en motvallskärring av rang. Men under det hårda och smågnälliga skalet finns också en annan sida, för det är alla svårigheter Selma har behövt tackla som har gjort henne till den hon är. Det svarta hålet inuti, problemen med en ätstörning ingen någonsin har velat diagnostisera och de följdsjukdomar som kan komma med en ensidig kost har gjort henne utsatt, men ingen har någonsin lyssnat. Hon har bara varit Selektiva Selma, som om hon någonsin hade haft ett val.
Berättelsen handlar också om Eva-Lisa som arbetar på Motala Lasarett. Hon är numera ensamstående mamma efter att hennes man dumpade henne för en barnbrud som inte ännu passerat tjugo. Men det är inte förnedringen i det som är det värsta. Kampen handlar istället om överlevnad; att ha råd att försörja sin son och att tackla det utanförskap det innebär när alla gemensamma vänner har tagit makens parti.
Selma och Eva-Lisa träffas på sjukhuset och en annorlunda vänskap växer fram. Relationen som byggs över generationsgränserna är ett fint inslag som Josefine Sandblom verkligen har lyckats med till fulländning. Det är en jordnära berättelse om riktiga människor och allas vår vardag. Här finns både värme och humor, men även ett djup som tillför en extra dimension. För Selektiva Selma handlar också om svårigheter, och skildringen av hur Selma år efter år blir avfärdad när hon söker hjälp för sin problematik svider. Det är en naken och sårbar gestaltning av en situation som allt för många kan relatera till, i någon form. Utsattheten och uppgivenheten som följer i nonchalerandets spår är smärtsam, men i kombination med berättelsens övriga segment och Josefine Sandbloms drivna berättarglädje blir Selektiva Selma en hoppfull historia som visar att det aldrig är försent för förändringar i tillvaron.
Berättelsen handlar också om Eva-Lisa som arbetar på Motala Lasarett. Hon är numera ensamstående mamma efter att hennes man dumpade henne för en barnbrud som inte ännu passerat tjugo. Men det är inte förnedringen i det som är det värsta. Kampen handlar istället om överlevnad; att ha råd att försörja sin son och att tackla det utanförskap det innebär när alla gemensamma vänner har tagit makens parti.
Selma och Eva-Lisa träffas på sjukhuset och en annorlunda vänskap växer fram. Relationen som byggs över generationsgränserna är ett fint inslag som Josefine Sandblom verkligen har lyckats med till fulländning. Det är en jordnära berättelse om riktiga människor och allas vår vardag. Här finns både värme och humor, men även ett djup som tillför en extra dimension. För Selektiva Selma handlar också om svårigheter, och skildringen av hur Selma år efter år blir avfärdad när hon söker hjälp för sin problematik svider. Det är en naken och sårbar gestaltning av en situation som allt för många kan relatera till, i någon form. Utsattheten och uppgivenheten som följer i nonchalerandets spår är smärtsam, men i kombination med berättelsens övriga segment och Josefine Sandbloms drivna berättarglädje blir Selektiva Selma en hoppfull historia som visar att det aldrig är försent för förändringar i tillvaron.