Den trettonde lärjungen
Bok av Christina Erikson
Kommissarie Elias Svensson får rycka ut till Oskarshamn där en blodtäckt man utan minne stapplar in på polisstationen. Än en gång får författaren Cornelia Lind hjälpa till med sina specialkunskaper samtidigt som hon brottas med personliga problem. Spåren leder till ett hälsohem med kunder från både samhällets topp- och bottenskikt och människans allra mörkaste sidor visar sig.
När en blodig man kliver in på polisstationen i Oskarshamn är det ett tydligt faktum att någonting traumatiskt har inträffat. Blodet är inte hans eget och hans fåordiga utsaga stödjer tesen att någon bragts om livet. Elias Svensson och hans kollegor vid NOA tillkallas då ett lik påträffas och tillsammans med konsulten Cornelia Lind beger de sig söder ut för att bistå utredningen.
Den trettonde lärjungen är en spänningsroman som ger det mörkaste Småland en helt ny innebörd, för här är det inte de djupa granskogarna utan den mänskliga ondskan som sänker sina skuggor över handlingen. Spåret leder till ett hälsohem med ett brokigt klientel och mot den lokala kyrkogården som visar sig vara det optimala gömstället om man vill dumpa ett lik. Christina Erikson lägger stor vikt vid detaljerna och låter dem tala för sig själva och den lysande gestaltningen är det som gör att berättelsen kryper under huden. Eriksons sätt att visa hur människors liv undermineras till dess att de tappar all kontroll fortsätter att utmärka sig som ett av genrens vassaste psykologiska grepp.
Manipulativa karaktärsdrag står i fokus även i den här boken och vi får fortsätta följa Cornelias kamp både mot ett privat helvete och för att öka allmänhetens kunskap om psykopatens kännetecken. I kulisserna verkar fortfarande vår vän Forsete och hämndens ängel fortsätter att vara en skuggestalt, undanglidande och omöjlig för läsaren att få något grepp om. Möjligen hade jag kunnat se att någon mer ledtråd i denna följetong presenterades, men samtidigt är mystiken kring denna premiss väl värd att följa vidare. Det finns ändå en rimlighet i att den ondska Forsete bekämpar aldrig tycks sina och dö ut.
Den trettonde lärjungen är en spänningsroman som ger det mörkaste Småland en helt ny innebörd, för här är det inte de djupa granskogarna utan den mänskliga ondskan som sänker sina skuggor över handlingen. Spåret leder till ett hälsohem med ett brokigt klientel och mot den lokala kyrkogården som visar sig vara det optimala gömstället om man vill dumpa ett lik. Christina Erikson lägger stor vikt vid detaljerna och låter dem tala för sig själva och den lysande gestaltningen är det som gör att berättelsen kryper under huden. Eriksons sätt att visa hur människors liv undermineras till dess att de tappar all kontroll fortsätter att utmärka sig som ett av genrens vassaste psykologiska grepp.
Manipulativa karaktärsdrag står i fokus även i den här boken och vi får fortsätta följa Cornelias kamp både mot ett privat helvete och för att öka allmänhetens kunskap om psykopatens kännetecken. I kulisserna verkar fortfarande vår vän Forsete och hämndens ängel fortsätter att vara en skuggestalt, undanglidande och omöjlig för läsaren att få något grepp om. Möjligen hade jag kunnat se att någon mer ledtråd i denna följetong presenterades, men samtidigt är mystiken kring denna premiss väl värd att följa vidare. Det finns ändå en rimlighet i att den ondska Forsete bekämpar aldrig tycks sina och dö ut.