Tistelhonung

Bok av Sara Paborn
Den här boken flätar samman två kvinnors öden. Sommaren 1955 har en 17-årig tjej vid namn Veronika sin allra första romans med en konststudent. 64 år senare åker den skandalomsusade relationscoachen Ebba till Bjärehalvön för att intervjua en gammal kvinna om livslång kärlek. Den äldre damen vill dock hellre berätta om sin ungdomsromans som försvann för många decennier sedan.
En lättläst, lite sorglig berättelse som är en av de nominerade böckerna till årets bok 2020. Boken har diskuterats flitigt på sociala medier detta året och har fått blandad kritik. Somliga höjer den till skyarna, andra uttrycker sin entusiasm över boken betydligt mer dämpat. När det kommer till bedömning av böcker är ju allt en smaksak och en bok kan ju vara gemytlig att läsa trots att man för den sakens skull inte behöver tycka att den är bra. Det här är en sådan bok för mig. Relationer och personlig utveckling kan vara knepigt liksom i vilken tid vi lever och vad vi har för individuella förutsättningar likaså. Hur våra liv utvecklar sig i olika riktningar avgörs ibland av slumpen men kan ibland likväl kännas som ödet hos och för många. En sak är iallafall säker...alla kämpar med och mot någonting och livet är ingen dans på roser för de flesta. Ibland är det som len gyllengul honung och ibland mer likt som en taggig tistel. Detena behöver inte utesluta det andra. Det kan vara som Tistelhonung också.

Jag ger den här boken 3/5. Inte det bästa jag läst men heller inte det sämsta. Finns en hel del i den här boken som kan diskuteras i en bokcirkel.