Strandläsning

Oj, vilken bok! Vad som till en början verkar vara en klassisk feelgood (två författare med skrivkramp slår vad om att de behärskar den andres genre minst lika bra och den som får sin bok utgiven först vinner) visar sig mycket mer komplex och tar vägar som man inte hade gissat. Och, som tur är, en del vägar som man definitivt hade gissat.

Även om handlingen i sig egentligen är långsam så var det nästan omöjligt att lägga bort boken samtidigt som jag inte ville läsa ut den för fort för jag vill ha mer, mer, mer. När jag inte läste den så tänkte jag på den och gick igenom händelser i huvudet igen och igen. Och jag är ledsen, alla fiktiva karaktärer, men jag gillar verkligen när ni inte får varandra för snabbt och lätt.

Den här boken är väldigt "filmisk" och jag har lätt att se allting framför mig. I vissa böcker förstår man vad personerna känner och i andra så känner man det själv, och för "Strandläsning" gäller nummer två. Jag vet inte vilka fler superlativ jag ska ta fram men för mig var det här lätt en av årets bästa böcker