Den som ruvar på hämnd ...

Som jämte bosatt i Östersund är det spännande att hitta böcker som utspelar sig i närheten, det är inte så att det kryllar av deckare som utspelar sig i våra krokar. Föreställde mig att det skulle vara en mysdeckare i de allra vackraste av miljöer, men så blev det inte. Här travas istället tragedier och olustiga händelser på varandra. Jag upplever det inte riktigt trovärdigt, och det är knepigt att hålla isär allt och alla inblandade. Det är lite för mycket av allt, och den plusmenyn blir för mycket för mig.

Det finns det ljuspunkter som lyfter. Henning känns som en genuin karaktär, med sitt bagage och krämporna som kommit med åldern. Vi får lära känna honom relativt väl, bit för bit får läsaren ta del av hans historia. Jag gillar miljöbeskrivningarna och naturen, där finns en hög igenkänning från mina egna omgivningar. Så där blir det ett rejält plus i kanten. Gillar även idéen med en nyfiken journalist som inte kan hålla sig undan när spännande saker händer i bygden är intressant, och miljön är helt perfekt för en mordberättelse!