Bibliotekarien i Auschwitz : bygger på den sanna historien om överlevaren Dita Kraus

Det här är en roman som bygger på den sanna historien om Dita Kraus.

En historia om den unga tjeckiska flickan som blev bibliotekarie på en skola i Auschwitz. Mitt i allt det hemska så fanns det ett familjeläger där man startade en skola för att barnen skulle få nån form av hopp. Böcker var förbjudna men man hade lyckats rädda åtta böcker som Dita vårdade och skyddade med sitt liv.

Tillvaron i Auschwitz-Birkenau skildras väldigt levande och detaljrikt, och obehaget krymper in under skinnet på en. Stanken, kylan, rädslan, hungern och förtvivlan är ständigt närvarande men så mitt i allt finns ett litet ljus, några böcker som förvandlar det mörka till nåt normalt.

Det som kan uppfattas som siffror och statistik levandegörs här. Det är riktiga levnadsöden. Jag var där för ett par år sedan och jag kan verkligen se hur det ser ut, hur de har det och hur det är när jag läser, fast ändå inte.

Det är en bok man vill sträckläsa men ibland var jag tvungen att lägga ifrån mig den när bilderna blev för verkliga. En bit in nämner de fångcellerna i Auschwitz I som är små betongkuber som de bara kunde stå i. När jag var där och såg dem kunde jag inte ens förstå hur någon kunde ta sig in i dem, än mindre hur de kunde överleva. Det är svårt att förstå hur någon kan vara så omänskligt grym och göra det som gjordes mot någon annan.

Otroligt bra berättat och en viktig bok att läsa. Vi får aldrig glömma och vi måste motverka att de kan hända igen.