Kupade händer

Bok av Ulrika Ingemarsdotter
Den nittonårige Fredric står på perrongen och väntar på tåget som ska ta honom till Paris. Hans enda sällskap är en ryggsäck. Han hade kunnat bära femtio kilo på ryggen, ingenting skulle kunna få honom att känna tyngd eller ta ifrån honom känslan av frihet. Resan blir början på en historia om en familj med starka band som får uppleva livets oförutsägbara vändningar. Många år senare, när Fredrics son David blir tillsammans med Hannah, blir också hennes dotter Lily en del av familjen. Lily visar sig ha särskilda gåvor och det hon ser i dåtid och framtid skakar dem djupt. Sorg och saknad hotar, men vem kan egentligen styra ett livsöde? Kan kärleken mellan människor vara så stark att det omöjliga blir möjligt? Med en stor dos av humor, men också allvar, får läsaren på nära håll ta del av hur livet formar Fredric, hans barn och barnbarn. Kupade händer är en bok om villkorslös kärlek, om att gå sönder och bli hel och om att hålla fast och våga släppa taget.
Det här är en berättelse som genomsyras av en värme. Den är skriven med en lågmäld intensitet. På dryga 300 sidor lyckas Ulrika Ingemarsdotter gestalta tre generationers livshistoria. Med allt vad ett liv kan innebära, av både glädje och sorg.
Kupade händer är en riktig pärla där relationer står i fokus och där vi får lära känna en mängd sympatiska karaktärer (det finns dock ett par riktigt obehagliga typer i den här berättelsen). Det känns skönt att läsa en roman där relationerna saknar intriger med elakheter, missunnsamhet och dolda agendor.
Här finns ett djup som skänker läsupplevelsen en känsla av närvaro och äkthet.
Kupade händer får ☕☕☕☕ + en påtår. Läs den ifall du vill ha en varm historia fylld med livsöden och där du får lära känna människorna på ett djupare plan.