Dödssynden

En stark spänningsroman som kanske blir för lång, gör för många nya vändningar, har för långsökt manus och är för brutal. De två kvinnliga poliserna i huvudrollerna är sargade av livet vilket får konsekvenser för berättelsen och kanske får fokus på dem själva istället för de många sargade personer som de möter. Så många mord, ja till och med skenavrättningar, att man till slut inte kan räkna dem alla. Svårt att tro att all denna trasighet kan samlas i något sammanhang i vår kulturs verklighet - det blir som om man inte dricker kaffe utan sörplar i sig kaffesumpen hela tiden. Beskt smakar det. Viss sympati kan man känns med båda de sargade poliserna, med deras kollegor och polischef som kämpar med att ha fördragsamhet till de två kvinnorna. Språket är rikt (om än i en dyster berättelse) och förmågan att berätta värd en bättre story.