Maskiner som jag

Maskiner som jag är titeln på en bok av Ian McEwan, utgiven på svenska år 2019 och utspelar sig i London år 1980. Boken är skriven i jag-form och handlar om den trettiotvåårige Charlie, en man utan någon särskild inriktning i livet. Han hoppar från jobb till jobb och försöker försörja sig på aktiehandel över nätet. Det går sådär. Hans flickvän bor i en lägenhet ovanför hans och hon är i stort sett hans motsats, det vill säga målmedveten och ambitiös. Hon visar sig också bära på en mörk hemlighet. Allting drivs till sin moraliska spets när Charlie köper roboten Adam.

Adam liknar en människa både till utseendet och i sitt sätt att bete sig. När roboten ska programmeras till vilka egenskaper den ska ha, ber Charlie Miranda att lägga in det hon vill hos Adam. Charlie vet dock inte vad hon lagt in i Adams program. Snart kastas de tre in i ett underligt triangeldrama mellan två människor och en mycket människoliknande robot, både till det yttre och till det inre.

Maskiner som jag visar på ett moraliskt dilemma och ger oss också en spegelbild av människans psyke. Boken visar på ett rafflande och obönhörligt sätt vad som kan hända när människan uppfinner sådant som ligger bortom vår kontroll. Den stora frågan blir; kan en maskin uppleva känslor som sorg, kärlek och empati? Eller borde vi ställa oss frågan; kan vi människor det? Boken skulle kunna vara en helt ny genre, framtidsnostalgi. Den är både tankeväckande och bitvis riktigt rolig trots att ämnet är nog så allvarligt. Det är svårt att lyfta fram något mindre bra med boken. Språket flyter bra och man sugs snabbt in i Charlies liv och vedermödor.

Det här är en bok som är intressant för alla som är intresserade av framtidsutveckling och framför allt av robotar, men också av människans psyke. Bokens fullständiga titel är Maskiner som jag och människor som du, trots att bokens jag är Charlie och inte Adam, som titeln antyder. Boken börjar med ett mycket tänkvärt citat om maskiner av Rudyard Kipling, ur The secrets of the machines: Kom dock ihåg efter vilken lag vi lever, vi är inte gjorda för att förstå en lögn...