Minas hus
Blondehuset
Bok av Heidi Bjørnes
Minas hus är en varm och humoristisk roman om kärlek, vänskap och om att livet alltid ger oss nya chanser bara vi är villiga att ta emot dem. I nästan hundra år har det vackra, vita huset på Strandveien varit en trygg hamn för sina invånare. Konstnären Mina har levt hela sitt liv där, men efter makens död känner hon sig alltmer ensam. En kväll knackar en okänd kvinna på dörren. Mina låter henne stanna, och snart fylls hennes barndomshem av en brokig skara människor som alla behöver någonstans att bo. Mellan dem växer en vänskap fram som ger dem modet att öppna upp sig för nya äventyr och ny kärlek.
Heidi Bjørnes har skrivit en roman om avslut och om nystart. Minas hus är knutpunkten för de karaktärer vi möter i berättelsen. Huset är en fristad. Karaktärerna får alla hjälp att på olika sätt bryta tystnaden. Huset blir en plats för att läka, bearbeta och finna ny glädje. Berättelsen lämnar mig med känslan av hopp, om man vågar och är öppen för nya bekantskaper. Miljöbeskrivningarna är tydliga och jag kan se de olika platserna framför mig när jag läser. Jag hade svårt att komma in i berättelsen, det behövdes flera kapitel för att lära känna karaktärerna och sedan hoppade kapiteindelning mellan dem.